Oscar Fredriksson (C)

Jag har nu beslutat att avveckla mitt politiska engagemang i Centerpartiet. Det finns mycket bra i ideologin och politiken men tyvärr så blir det mest prat och sällan som vi tar strid för våra frågor. Datalagringsdirektivet är bara toppen av ett isberg av förslag som går emot vad vi säger att vi står för.

Jag sitter dessutom i Svenska Röda Korsets styrelse och bedömer det oförenligt med detta uppdrag att representera ett parti som stödjer vapensamarbete med diktaturer som Saudiarabien.

Jag är till yrket jurist och beteendevetare och arbetar med regelfrågor. Mitt expertområde är regelförenkling vilket innebär att jag granskar såväl existerande regelverk som förslag till nya regleringar och söker efter alternativa möjligheter att nå reglernas syfte på ett enklare och effektivare sätt. En grundförutsättning för att kunna bedöma om en regel har en bra och effektiv utformning är då att det upprättats god konsekvensanalys. När det gäller exempelvis FRA-lagen och Datalagringsdirektiviet finns det inget tydligt underlag som ger stöd för att dessa regleringar överhuvudtaget når sitt syfte.  I mina ställningstaganden inför valet 2010 skrev jag bl.a. följande på denna blogg :

”Man borde även ställt sig frågan om denna typ av övervakning är en effektiv metod? Är massövervakning en effektiv användning av skattemedel eller kan man nå bättre resultat om man satsar pengarna på andra insatser. Det finns såvitt ja vet inte något tillförlitligt stöd för att massövervakning är en metod som fungerar för att motverka terrorism och grov brottslighet – vilket oftast anförs som argument.”

Frågan är i högsta grad relevant inför omröstningen och riksdagsdebatten om Datalagringsdirektivet.

Mark Klamberg som är doktorand i folkrätt skriver ”Min ståndpunkt är att om politikerna vill genomdriva lagring av uppgiftern om samtliga medborgares kommunikation så måste de följa sitt eget regelverk, utvärdera om och visa att reformen är effektiv. Annars kommer politikerna inte ha förtjänat medborgarnas förtroende och stöd i denna fråga.”

Centerstudenternas ordförande Anna Sandström  skriver ”-Datalagringsdirektivet innebär en inskränkning i människors privata sfär som inte går att motivera med dess brottsförebyggande effekt. En effekt som i praktiken visat sig vara ringa. Vill vi använda våra offentliga resurser till att kartlägga vanliga människors privatliv? Till att utan brottsmisstanke göra grova inskränkningar i den personliga integriteten? Detta bara för att nå en marginell ökning i mängden uppklarade brott, en ökning som likväl skulle kunna uppnås genom att använda samma resurser till polisiär verksamhet? Detta är bara ett exempel på hur byråkrater i EU lägger sig i allt fler frågor de inte har att göra med och hur makten förflyttas både ifrån det svenska folket och den svenska staten”

Scaber Nestor visar med stöd av en utvärdering som gjorts av den tyska polisen att datalagring är en ineffektiv metod för brottsbekämpning

Jag skrev i december ett brev till partiledningen och samtliga Centerpartiets distrikt runt om i landet där jag krävde att man kallar samman partiets förtroenderåd. Förtroenderådet är den instans som mellan stämmorna kan sammankallas om det finns viktiga beslut som måste förankras hos medlemmarna. Jag anser att om riksdagsgruppen och partistyrelsen vill ändra stämmans beslut om att skjuta upp införandet av datalagringsdirektivet så måste de tillkalla ett förtroenderåd. På förtroenderådet kan då riksdagsgruppen och partistyrelsen redogöra för vilka omständigheter som ändrats sedan stämmans beslut och varför partiet i ljuset av dessa nya omständigheter bör välja en annan linje än den som stämman beslutat. Sedan är det upp till förtroenderådet att avgöra om man anser att det finns anledning att ändra stämmans beslut. Nedan kan ni läsa partistyrelsens svar:

Eftersom frågan skall behandlas i riksdagen den 21 mars är det nu därför upp till partistyrelsen att agera och lyssna in den växande kritik som finns internt i partiet mot riksdagsgruppens ställningstagande. Riksdagsgruppen har tydligt signalerat att de kommer att rösta mot stämmans beslut – läs mer via Johan Linander som är talesperson i dessa frågor.

Såväl Stockholms stads distrikt, som Centerpartiets ungdomsförbund och Centerstudenter är öppet kritiska och kräver att riksdagsgruppen följer stämmans beslut. Stockholms stads riksdagsledamöter Fredrick Federley och Abir Alsahlani har fått distriktets uttryckliga instruktion att rösta nej och jag tror att fler distrikt inom kort kommer att följa detta exempel. Givet denna situation måste partistyrelsen agera och ta initiativet i frågan genom att säga tydligt nej till datalagringsdirektivet.

Vi är många som är bekymrade för Centerpartiets framtida utveckling och Johan Hedin fångar problematiken väl i denna läsvärda bloggpost.

____________

Uppdatering med ytterligare läsvärda inlägg via en bra sammanfattande bloggpost hos Markus Lake Berglund

Erik Hultin - Partiet utan ståndpunkt

Mark Klamberg - EU-länderna blockerar utvärdering av datalagringsdirektivet

Marcus Weiderstål på Newsmill - Därför är datalagringsdirektivet en väldigt dålig idé

Impossible to Ensure Legality of EU Communications Data Retention Directive Says German Parliament  

Today the Working Group on Data Retention published an opinion prepared in February 2011 by the Legal Services of the German Parliament on ”The Compatibility of the EU Data Retention Directive with the EU Charter of Fundamental Rights”. The Bundestag’s legal experts write that ”it is impossible to rephrase the Directive in such a way that it would ensure compliance with the Charter of Fundamental Rights”. The opinion observes that ”it has become clear that the success of blanket communications data retention is very limited”, and that data retention increases the crime clearance rate only ”marginally”. It concludes with the finding that: ”In any case, the relationship between ends and means is disproportionate.”

”The Bundestag’s opinion supports our conviction that the EU Court of Justice will not uphold the Data Retention Directive once the Irish High Court’s request to examine its legal validity takes place”, says Uli Breuer of the Working Group on Data Retention. ”The EU must abort this experiment immediately and replace the completely disproportionate blanket collection of the entire population’s communications records with an instrument for preserving the data of suspects.”

”The principle of proportionality is binding on any state governed by the rule of law”, Kai-Uwe Steffens of the Working Group adds. ”The Legal Services of the German Parliament have found that data retention is irreconcilable with this principle. The Federal Republic of Germany must therefore work towards outlawing data retention within the EU.”

The Working Group on Data Retention calls on the governments and parliaments of Austria, Germany, Romania, Sweden and the Czech Republic to:

1. refrain from imposing or permitting the indiscriminate collection of information on all telephone calls, text messages, e-mails and Internet communications, even if fines are imposed, particularly as the EU Court of Justice has yet to rule on the validity of the Data Retention Directive,
2. request permission from the Commission and, if necessary, from the EU Court of Justice, to be exempted from transposing the EU Data Retention Directive 2006/24/EC under Article 114 (4) TFEU,
3. lobby for the withdrawal of the failed Data Retention Directive and for a European ban on laws requiring blanket and indiscriminate collection of telecommunications data on citizens who have never been suspected of any wrong-doing.

Länk till artikeltexten samt orginaltexten på tyska

Näringslivets Regelnämnd NNR presenterar nu fyra rapporter i serien Regelförenkling på kommunal nivå.

Den första rapporten heter Företagens väg in till kommunen och handlar om kommunerna erbjuder företagen ”En väg in”. Glädjande nog visar sig de flesta av de kommuner som svarat på enkäten ha en sådan funktion; hela 172 kommuner av de 197 som svarat. Tillgänglighet är en viktig fråga för företagen. Kommunerna utövar tillsyn över ett flertal verksamhetsområden som påverkar de flesta företagarnas vardag. NNR vill ge rekommendationen att alla kommuner bör inrätta ”en väg in”. Funktionen ska ge företagen samlad information om vilka regler som är gällande, samordna olika ansökningar och följa upp företagens ärenden.

Rapport två i serien heter Serveringstillstånd. Denna visar bland annat att knappt hälften av de svarande kommunerna har servicegarantier för serveringstillstånd och att handläggningstider och avgifter varierar kraftigt. Exempelvis kan det skilja nio veckor för handläggningen av samma tillståndsärende och 24 000 kr för ett tillsynsärende. Med anledning av resultaten i rapporten ger NNR följande rekommendationer: att alla kommuner ska ha en servicegaranti för serveringstillstånd, att de bör ta maximalt tre veckor på sig att fatta beslut om ett sådant samt att avgifterna bör ha en tydligare koppling till motprestation gentemot det enskilda företaget.

Den tredje rapporten, Miljöfarlig verksamhet, handlar om kommunernas avgifter för anmälan av miljöfarlig verksamhet samt avgifter och rutiner för tillsynsarbetet. Även här finns avgiftsskillnader på över 10 000 kronor mellan kommunerna. En stor majoritet av de som har svarat (88,6 %) tar ut tillsynsavgift årligen, men enbart en tredjedel gör faktisk tillsyn varje år. Några tar inte ut någon avgift alls, utan låter tillsynen bekostas av skattemedel. NNRs rekommendationer är att alla kommuner ska tydligt redovisa vilka faktorer de räknat med när de fastställt avgiftsnivåerna och att de också ska visa på sambandet mellan tillsynsavgiften och motprestationen i form av faktisk tillsyn.

Bygglov är namnet på den fjärde rapporten i projektet. Undersökningen visar på stora skillnader i både handläggningstider och avgifter som berör bygglov, till exempel så kan handläggningstiden variera med hela nio veckor för samma typ av ärende mellan olika kommuner. Knappt hälften av de svarande kommunerna hade infört servicegarantier för byggloven och avgifterna var nio gånger högre i den dyraste kommunen än i den billigaste. Därför vill NNR bland annat rekommendera alla kommuner att införa en servicegaranti för bygglov, att kommunerna bör fatta beslut om bygglov som följer detaljplan på maximalt tre veckor, från det att ansökan är komplett, och att bygglovsavgifterna bör ha en tydligare koppling än idag till kommunens motprestation gentemot det enskilda företaget.

En generell rekommendation till kommunerna gällande alla områden är även att de löpande bör utvärdera vilka effekter deras tillämpning av regelverket har för företagen.

NNRs undersökning genomfördes under en treveckorsperiod i månadsskiftet oktober/november år 2010. Undersökningen utformades som en webbenkät och sändes via e-post till samt liga 290 kommuner. Mottagarna av webbenkäten identifierades via kommunernas hemsidor. Undersökningens frågor togs fram av NNR i dialog med företagare och experter. Rapporterna bygger på en enkätundersökning som är gjord av företagen Questback och finns att ladda ner på

http://www.nnr.se/kommun/