Oscar Fredriksson (C)

Impossible to Ensure Legality of EU Communications Data Retention Directive Says German Parliament  

Today the Working Group on Data Retention published an opinion prepared in February 2011 by the Legal Services of the German Parliament on ”The Compatibility of the EU Data Retention Directive with the EU Charter of Fundamental Rights”. The Bundestag’s legal experts write that ”it is impossible to rephrase the Directive in such a way that it would ensure compliance with the Charter of Fundamental Rights”. The opinion observes that ”it has become clear that the success of blanket communications data retention is very limited”, and that data retention increases the crime clearance rate only ”marginally”. It concludes with the finding that: ”In any case, the relationship between ends and means is disproportionate.”

”The Bundestag’s opinion supports our conviction that the EU Court of Justice will not uphold the Data Retention Directive once the Irish High Court’s request to examine its legal validity takes place”, says Uli Breuer of the Working Group on Data Retention. ”The EU must abort this experiment immediately and replace the completely disproportionate blanket collection of the entire population’s communications records with an instrument for preserving the data of suspects.”

”The principle of proportionality is binding on any state governed by the rule of law”, Kai-Uwe Steffens of the Working Group adds. ”The Legal Services of the German Parliament have found that data retention is irreconcilable with this principle. The Federal Republic of Germany must therefore work towards outlawing data retention within the EU.”

The Working Group on Data Retention calls on the governments and parliaments of Austria, Germany, Romania, Sweden and the Czech Republic to:

1. refrain from imposing or permitting the indiscriminate collection of information on all telephone calls, text messages, e-mails and Internet communications, even if fines are imposed, particularly as the EU Court of Justice has yet to rule on the validity of the Data Retention Directive,
2. request permission from the Commission and, if necessary, from the EU Court of Justice, to be exempted from transposing the EU Data Retention Directive 2006/24/EC under Article 114 (4) TFEU,
3. lobby for the withdrawal of the failed Data Retention Directive and for a European ban on laws requiring blanket and indiscriminate collection of telecommunications data on citizens who have never been suspected of any wrong-doing.

Länk till artikeltexten samt orginaltexten på tyska

Näringslivets Regelnämnd NNR presenterar nu fyra rapporter i serien Regelförenkling på kommunal nivå.

Den första rapporten heter Företagens väg in till kommunen och handlar om kommunerna erbjuder företagen ”En väg in”. Glädjande nog visar sig de flesta av de kommuner som svarat på enkäten ha en sådan funktion; hela 172 kommuner av de 197 som svarat. Tillgänglighet är en viktig fråga för företagen. Kommunerna utövar tillsyn över ett flertal verksamhetsområden som påverkar de flesta företagarnas vardag. NNR vill ge rekommendationen att alla kommuner bör inrätta ”en väg in”. Funktionen ska ge företagen samlad information om vilka regler som är gällande, samordna olika ansökningar och följa upp företagens ärenden.

Rapport två i serien heter Serveringstillstånd. Denna visar bland annat att knappt hälften av de svarande kommunerna har servicegarantier för serveringstillstånd och att handläggningstider och avgifter varierar kraftigt. Exempelvis kan det skilja nio veckor för handläggningen av samma tillståndsärende och 24 000 kr för ett tillsynsärende. Med anledning av resultaten i rapporten ger NNR följande rekommendationer: att alla kommuner ska ha en servicegaranti för serveringstillstånd, att de bör ta maximalt tre veckor på sig att fatta beslut om ett sådant samt att avgifterna bör ha en tydligare koppling till motprestation gentemot det enskilda företaget.

Den tredje rapporten, Miljöfarlig verksamhet, handlar om kommunernas avgifter för anmälan av miljöfarlig verksamhet samt avgifter och rutiner för tillsynsarbetet. Även här finns avgiftsskillnader på över 10 000 kronor mellan kommunerna. En stor majoritet av de som har svarat (88,6 %) tar ut tillsynsavgift årligen, men enbart en tredjedel gör faktisk tillsyn varje år. Några tar inte ut någon avgift alls, utan låter tillsynen bekostas av skattemedel. NNRs rekommendationer är att alla kommuner ska tydligt redovisa vilka faktorer de räknat med när de fastställt avgiftsnivåerna och att de också ska visa på sambandet mellan tillsynsavgiften och motprestationen i form av faktisk tillsyn.

Bygglov är namnet på den fjärde rapporten i projektet. Undersökningen visar på stora skillnader i både handläggningstider och avgifter som berör bygglov, till exempel så kan handläggningstiden variera med hela nio veckor för samma typ av ärende mellan olika kommuner. Knappt hälften av de svarande kommunerna hade infört servicegarantier för byggloven och avgifterna var nio gånger högre i den dyraste kommunen än i den billigaste. Därför vill NNR bland annat rekommendera alla kommuner att införa en servicegaranti för bygglov, att kommunerna bör fatta beslut om bygglov som följer detaljplan på maximalt tre veckor, från det att ansökan är komplett, och att bygglovsavgifterna bör ha en tydligare koppling än idag till kommunens motprestation gentemot det enskilda företaget.

En generell rekommendation till kommunerna gällande alla områden är även att de löpande bör utvärdera vilka effekter deras tillämpning av regelverket har för företagen.

NNRs undersökning genomfördes under en treveckorsperiod i månadsskiftet oktober/november år 2010. Undersökningen utformades som en webbenkät och sändes via e-post till samt liga 290 kommuner. Mottagarna av webbenkäten identifierades via kommunernas hemsidor. Undersökningens frågor togs fram av NNR i dialog med företagare och experter. Rapporterna bygger på en enkätundersökning som är gjord av företagen Questback och finns att ladda ner på

http://www.nnr.se/kommun/

Oscar Swartz skriver idag ett bra inlägg om vad införandet av datalagrigsdirektivet kommer att betyda i praktiken:

”Man kan nu tack vare en tysk politiker få mycket konkret inblick i hur avslöjande datalagring är när det gäller mobiltelefoner. Malte Spitz är aktiv i Bündnis 90/Die Grünen, De Gröna i Tyskland. Han var tidigare tysk förbundsordförande för Grüne Jugend, Grön Ungdom.

Han ville visa konkret vad datalagring innebär så han gick till domstol för att tvinga ut den data som Deutsche Telekom hade lagrat om honom. Han gav sedan databasen till kvalitetstidningen Die Zeit som konstruerade en interaktiv sajt där man kan ”spela upp” politikerns rörelser och se exakt när han ringer, tar emot samtal, skicka SMS, kopplar upp sig till nätet etc. Telefonnumrena har man uteslutit men de finns ju egentligen i databasen.”

Vill vi verkligen ha denna typ av övervakningssamhälle?

I dagens SN kan man på ledarplats bl,a. läsa följande:

”Innan Sörmlandscenterns ­distriktsmöte häromveckan levererande den liberala ­debattören Oscar Fredriksson svidande kritik mot sitt parti. Under SN:s vinjett Inlägg utifrån skrev Fredriksson att Centerpartiet har Sveriges otydligaste politik (SN 26/3). Hans text var en hård uppgörelse med en partiledning som valt att ­prioritera regeringsarbetets kompromisser, framför egna principer. Går man till val på en ­politik, och för en annan, får principlösheten ­till slut konsekvenser.”

”Bilden av C som ett lite ­tvekande, grubblande och bakåtsträvande parti behöver tvättas bort. Och ­fritänkaren Fredrick Federley drog sitt strå till den ­gemensamma Centerstacken när han ­öppet kandiderade till partistyrelsen.”  Expressen

”Nu gör it- och regionminister Anna ­Karin Hatt samma sak (DN 4/4). Hatt kommer väldigt nära en programförklaring för en ­blivande partiledarkandidat.”

Då är vi alltså tre personer som härmed har tydligjort våra positioner