Oscar Fredriksson (C)

De rödgröna föreslår i sin gemensamma plattform bl.a. en lagstadgad rätt till heltid – vilket är en ganska extrem ståndpunkt. Borde inte arbetsgivare vara den som bäst kan bedöma sitt personalbehov?

Dessutom nämner man inte det självklara faktum att detta leder till omfattande uppsägningar – om 1000 personer jobbar 30 timmar i månaden är detta 30 ooo arbetstimmar. Om dessa personer vill öka sin arbetstid till 40 timmar i månaden så innebär detta att personalstyrkan totalt sett måste skäras ned med 25 % till 750 personer (750 personer x 40  timmar = 30 000 arbetstimmar). Dessutom kam man undra hur detta påverkar turismföretag och andra branscher som har nästa uteslutande säsongsanställd personal och inget behov av fasta tjänster på heltid…

Tänkte inte på det….eller?

Dessutom vill man återinföra den meningslösa pappersexercis som kallas årliga lönekartläggningar för alla arbetsgivare – detta är ett paradexempel på meningslös plakatpolitik som endast leder till ökad administration för företagen. Detta drabbar särskilt små företag som inte har samma marginaler att lägga tid och pengar på onödigt pappersjobb. Läs även mer om detta hos ETR.

Och fler länkar via Kent

Bloggar: Mikael och Altenberg och Hökmark och s-buzz och martin

Media: DN1 och DN2 och DN3 och SVD och SVD2 och AB och AB2 och Exp och Exp2

På de rödgröna partiernas gemensamma hemsida kan man läsa att jobben, klimatet och välfärden är partiernas tre prioriterade områden. Under varje rubrik finns även ett antal punkter kring vad man avser göra om man vinner valet den 19:e september.

När jag sammanställer dessa punkter finner jag att det finns konkreta förslag på ökade utgifter med minst 136,2 miljarder (om man endast räknar de poster som är kostnadssatta) men inga konkreta förslag på hur man skall finansiera detta. Varför redovisar man bara hur mycket pengar man vill spendera men inte varifrån pengarna skall tas – eller räknar man med att ”någon annan” ska stå för notan…

Jobb

• 100 000 jobb, praktik och utbildningsplatser.
• 6 miljarder kronor i sänkt arbetsgivaravgift för småföretag.
• 12 miljarder kronor till kommunerna, stopp för neddragningarna, kommunerna ska kunna planera för ökad kvalitet och personaltäthet.
• Investeringar i bostadsbyggande, infrastruktur och klimatomställning.
• Sänkt kostnad för medlemskap och höjt tak och ersättning i a-kassan.

Klimat

• 100 miljarder kronor för utbyggnad av hållbar infrastruktur under planperioden 2010-21, bland annat Sveriges första höghastighetsbanor: Ostlänken och Göteborg-Borås.
• 4,6 miljarder kronor investeras i energieffektivisering i flerbostadshus och skollokaler.
• 600 miljoner kronor satsas i ett nytt klimatinvesteringsprogram.
• Dessutom föreslås justeringar av klimat- och miljöskatterna.
• Stärkt finansiering av klimatåtgärder i fattiga länder.

Välfärd

• Mer resurser till välfärden. Totalt 12 miljarder kronor till kommunsektorn 2011-2012.
• Minska barnfattigdomen. Höjt underhållsstöd, höjt bostadsbidrag för ensamstående och höjt flerbarnstillägg.
• Ökad jämställdhet. En miljard till kommunerna för att möjliggöra fler heltidstjänster, höjt tak; så att fler får ut 80 procent av sin lön när de är hemma med sitt sjuka barn och barnomsorg på obekväm arbetstid.
• En ny aktiv sjukförsäkring med fokus på individens möjligheter. Vi vill avskaffa den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, omförsäkra de utförsäkrade som saknar försörjning, höja taket och fokusera på rehabilitering tillbaka till arbete.
• En social bostadspolitik med tydliga ambitioner. Bostadsbristen ska mötas med ökat byggande. Vårt mål för nästa mandatperiod är att nyproduktionen av hyresrätter ska fördubblas.

Centerpartiets 17-punktersprogram får toppbetyg av Företagarförbundet. Inte illa med tanke på att de rödgrönas förslag inte ens klarade godkäntnivån – här kanske skolminister Björklund borde göra en utbildningsinsats

Fler som bloggar om detta är bl.a. ETR, Johan Hedin, Albin Ring Broman, Dayana Jadarian, Johan Pettersson, Magnus Persson, Per Ankersjö, Helen Törnqvist och Jonas Pettersson

Näringslivets Regelnämnd (NNR) hade idag bjudit in till ett välbesökt seminarium om regelförenkling där Centerpartiets statssekreterare i näringsdepartementet Jöran Hägglund och Socialdemokraternas Börje Vestlund gav en inblick i hur de olika politiska blocken ser på arbetet med regelförenkling.

I panelen deltog även NNR:s VD Jens Hedström och moderator var Claes Johan Larsson från Initiativ AB.

Regelrådet var givetvis på plats men deltog inte i panelen – däremot finns här en filmad intervju där Stig von Bahr talar om arbetet med regelförenkling.

Den viktigaste och mest intressanta diskussionen under seminariet gällde varför företagarna inte märker någon skillnad trots att regeringen kan redovisa att man faktiskt minskat företagens administrativa kostnader med 7 % (vilket givetvis är bra men en god bit ifrån de 25% som utlovats).

Ett svar på detta är – enligt min uppfattning – att man varit allt för begränsad i sitt perspektiv och fokuserat på delvis fel åtgärder vilket jag gärna återkommer till i kommande bloggposter lite närmare valet …

Den andra poängen var varför man lyckats så väldigt olika med regelförenklingsarbetet inom olika departement – där bl.a. Närings-, Jordbruks- och Integrationsdepartementen lyckats bra med att minska företagens kostnader för administration medan Finans- och Socialdepartementen istället bidragit till ökade kostnader för företagen.

Här finns onekligen en intressant vinkel och om man jämför departementen så finns en tydlig partimässig skiljelinje mellan de olika allianspartierna där Centerpartiet som enda parti har lyckats minska företagens administrativa kostnader inom samtliga departement som man ansvarar för. Moderaterna och Kristdemokraterna har via sina ministrar i Finans- Justitie- och Socialdepartementen inte på samma sätt prioriterat arbetet med regelförenkling och detta försämrar det samlade resultatet.

Jag skulle därför vilja be våra vänner i M och KD att ta fasta på budskapet i denna film

Läs även mediarapportering kring:

….Centerpartiets företagarpaket: DN E24 SVT Rapport SVT2

…dagens opinionsundersökning DN1 DN2 DN3 DN4 Svd Aftonbladet1 Aftonbladet2 Expressen1 Expressen2

…att oppositonens skattepolitik hotar välfärden DN (debattartikeln), DN, Svd, TV 4

Samt några olika bloggar kring dessa olika ämnen Magnus Andersson, Annie Johansson, Elias Giertz, Munkhammar Kjellberg Erixon Skyttedal Runos blogg Lotta Olsson Stefan Eriksson Kent Persson Tokmoderaten Erik Verner Fredrik Axelsson Per Ankersjö, Kent Persson(igen), Ledarbloggen, Frihet är inte gratis, Jenny Olsson, Göran Pettersson,

Personligen gillar jag biogas som drivmedel men ser även den enorma potential som finns när det gäller att få igång en storskalig elbilsproduktion. Bilar kommer alltid att finnas och behövas eftersom det är praktiskt omöjligt att skapa en  kollektivtrafik som fullt ut kan ersätta bilen som transportmedel.

Här är det därför intressant att vända på frågan och – givet att vi inom överskådlig framtid kommer att vara beroende av bilen som transportmedel - finna en väg för att minska biltrafikens miljöbelastning. Att på olika sätt stimulera en övergång från bensin och disel till biogas och el innebär att biltrafikens miljöpåverkan kommer att minska avsevärt. 

Den rapport och det förslag om en ny miljöbilspremie som Centerpartiet idag presenterar på DN-debatt lyfter även frågan om behovet av teknikneutralitet – vilket är mycket bra. Målet är givetvis att minska utsläppen och inte att stimulera en särskild typ av motorer eller drivmedel - här finns all anledning att ge en särskild eloge för denna klarsyn som håller dörren öppen för nya lösningar. Även om jag tror och hoppas att vi nu när detta förslag realiseras står inför elbilens slutliga genombrott på bilmarknaden.

Läs även Per Ankersjö, Helen Törnqvist och Annie Johansson

PS/ Har tidigare skrivit och lyft frågan på Kungsholmscenterns blogg och i stadsdelsnämnden/DS

 Tillväxtverket har nu startat en ny hemsida som heter enklareregler.se där man kan ge förslag och lämna synpunkter på regler som behöver förenklas. Ett bra initiativ även om det finns mycket mer man kan göra exempelvis detta.

Inte minst är en minskning av onödigt krångel viktigt  för alla små och medelstora företag. För dessa företag innebär en timme som behöver ägnas åt administrativt arbete ofrånkomligen en timme mindre att dra in pengar till verksamheten.

Regeringens förslag om delvis slopad revisionsplikt sågas av såväl DN:s ledarsida (som tycker att Regeringen borde lyssna mer på Regelrådet ) som av Svenskt näringslivs skatteexpert Claes Norberg som skrivit detta remissyttrande och även har en debattartikel i Dagens industri på samma tema (tyvärr inte på nätet). För visst är det en konstig attityd till företagande som regeringen har om man förenklar regelverket för att minska företagens kostnader och sedan ökar kostnaderna igen genom höjda skatter…

Sverige och Norge kommer att inleda en gemensam satsning på infrastruktur för elbilar – läs mer på regeringens hemsida

Mycket bra initiativ av Åsa Torstensson som säger i pressmeddelandet:

- Jag vill se fler elbilar på våra vägar och det här är ett sätt att från svensk och norsk sida titta närmare på hur vi kan förenkla användandet av elbilar.

Jag har även tidigare drivit frågan på lokal nivå i Stockholm och skrev då bland annat:

- En fungerande infrastruktur för elfordon är nödvändigt för att skapa marknadsförutsättningar och främja en god ekonomisk tillväxt inom ett från miljösynpunkt prioriterat område. Genom ett tydligt regelverk och en långsiktig strategi när det gäller satsningar på infrastruktur kan vi som politiker underlätta för enskilda personer att göra goda miljöval.

Detta och fler initativ därtill är viktigt för att visa hur Centerpartiet genom praktisk handling står upp och försvarar rollen som Alliansens gröna röst.

Regelrådet  har konstaterat att myndigheter och departement ofta underskattar det krångel som nya uppgiftskrav orsakar företagen och att man i många fall inte i tillräcklig utsträckning utrett hur olika förslag påverkar företagens vardag. Via de intervjuer med enskilda företagare och de uppskattningar av företagens administrativa kostnader som jag var med och tog fram när jag arbetade vid Nutek (numera Tillväxtverket) vet jag att det i första hand är de små och medelstora företagen som drabbas av ökande administrativt krångel.

Företagarförbundet räknar med att 96 % av sveriges 900 000 företag har 0-9 anställda och enligt SCB saknar drygt 700 000 av sveriges företag anställda över huvud taget. För dessa företag blir ökat administrativt krångel mycket kännbart när det gäller företagens lönsamhet eftersom en timme som behöver ägnas åt administrativt krångel är en timme mindre att dra in pengar till verksamheten.

Vi måste våga tänka nytt och ifrågasätta behovet av vissa kontrollinsatser givet de kostnader som de orsakar företagen. Precis som i frågan om skyddet för den personliga integriteten så krävs det ett tydligt politiskt och ideologiskt ställningstagande där man lämnar den övertro som finns på massövervakning och kontroll och istället bejakar en mer frihetlig syn på företagande. Företagare och medborgare är inte ett problem som måste kontrolleras - fri företagsamhet och fria individer är tvärtom själva grunden för en väl fungerande liberal demokrati och en viktig drivkraft för ekonomisk tillväxt. Detta kan ibland vara värt att hålla i minnet oberoende av vilka politiska eller ideologiska uppfattningar man har i övrigt.

Idag klockan 14.00 lämnar Regelrådet över sin årsrapport för 2009 till näringsminister Maud Olofsson. Samtidigt släpps rapporten i sin helhet via Regelrådets hemsida.

I rapporten konstateras att olika regelgivare i form av myndigheter och departement ofta underskattar det krångel som nya uppgiftskrav orsakar företagen och att man i många fall inte i tillräcklig utsträckning utrett hur olika förslag påverkar företagens vardag. Detta är ett problem såväl i Sverige som inom EU och därför efterlyser Regelrådet bl.a. bättre beslutsunderlag på EU-nivå som tydliggör hur nya förslag till regler påverkar företag.

Via de intervjuer med enskilda företagare och de uppskattningar av företagens administrativa kostnader som jag var med och tog fram när jag arbetade vid Nutek (numera Tillväxtverket) vet jag att det i första hand är de små och medelstora företagen som drabbas av ökande administrativt krångel.

Företagarförbundet räknar med att 96 % av sveriges 900 000 företag har 0-9 anställda och enligt SCB saknar drygt 700 000 av sveriges företag anställda över huvud taget. För dessa företag blir ökat administrativt krångel mycket kännbart när det gäller företagens lönsamhet eftersom en timme som behöver ägnas åt administrativt krångel är en timme mindre att dra in pengar till verksamheten.

Arbetet med regelförenkling är därför en mycket viktig politisk fråga och det gäller att nu öka takten ytterligare i regelförenklingsarbetet – och då både i Sverige och inom EU. Som Regelerådets ordförande Stig von Bahr skriver på Dagens Industris debattsida:

”Det är ännu för tidigt att uttala sig om ifall Regelrådets systematiska granskning – som ju är ett helt nytt inslag i den svenska regelgivningsprocessen – varit till fördel för näringslivet. Rutiner och attityder hos regelgivarna är inte något som ändras i en handvändning och regelgivarna har som alla andra ont om tid och resurser. Vår magkänsla är dock att de förslag som remitterades till oss i slutet av år 2009 håller högre kvalitet än de som remitterades i början på året. Utvecklingen går nog i rätt riktning.”

Även om vi nu verkar vara på rätt väg finns dock all anledning att öka tempot och ytterligare fördjupa det pågående arbetet med regelförenkling – det tjänar vi alla på. Frågan är dock inte alltid så enkel som den verkar för precis som Stig von Bahr antyder så står ofta interna strukturer och rutiner i vägen för ett effektivt regelförenklingsarbet såväl inom myndigheter och departement som på regional och kommunal nivå - för att inte tala om EU.

Här krävs därför att man våga tänka nytt och ifrågasätta behovet av vissa kontrollinsatser givet de kostnader som de orsakar företagen. Precis som i frågan om skyddet för den peronliga integriteten så krävs det ett tydligt politiskt och ideologiskt ställningstagande där man lämnar den övertro som finns på massövervakning och kontroll och istället bejakar en mer frihetlig syn på företagande. Företagare och medborgare är inte ett problem som måste kontrolleras - fri företagsamhet och fria individer är tvärtom själva grunden för en väl fungerande liberal demokrati. Detta kan ibland vara värt att hålla i minnet oberoende av vilka politiska eller ideologiska uppfattningar man har i övrigt.