Oscar Fredriksson (C)

Näringslivets Regelnämnd NNR presenterar nu fyra rapporter i serien Regelförenkling på kommunal nivå.

Den första rapporten heter Företagens väg in till kommunen och handlar om kommunerna erbjuder företagen ”En väg in”. Glädjande nog visar sig de flesta av de kommuner som svarat på enkäten ha en sådan funktion; hela 172 kommuner av de 197 som svarat. Tillgänglighet är en viktig fråga för företagen. Kommunerna utövar tillsyn över ett flertal verksamhetsområden som påverkar de flesta företagarnas vardag. NNR vill ge rekommendationen att alla kommuner bör inrätta ”en väg in”. Funktionen ska ge företagen samlad information om vilka regler som är gällande, samordna olika ansökningar och följa upp företagens ärenden.

Rapport två i serien heter Serveringstillstånd. Denna visar bland annat att knappt hälften av de svarande kommunerna har servicegarantier för serveringstillstånd och att handläggningstider och avgifter varierar kraftigt. Exempelvis kan det skilja nio veckor för handläggningen av samma tillståndsärende och 24 000 kr för ett tillsynsärende. Med anledning av resultaten i rapporten ger NNR följande rekommendationer: att alla kommuner ska ha en servicegaranti för serveringstillstånd, att de bör ta maximalt tre veckor på sig att fatta beslut om ett sådant samt att avgifterna bör ha en tydligare koppling till motprestation gentemot det enskilda företaget.

Den tredje rapporten, Miljöfarlig verksamhet, handlar om kommunernas avgifter för anmälan av miljöfarlig verksamhet samt avgifter och rutiner för tillsynsarbetet. Även här finns avgiftsskillnader på över 10 000 kronor mellan kommunerna. En stor majoritet av de som har svarat (88,6 %) tar ut tillsynsavgift årligen, men enbart en tredjedel gör faktisk tillsyn varje år. Några tar inte ut någon avgift alls, utan låter tillsynen bekostas av skattemedel. NNRs rekommendationer är att alla kommuner ska tydligt redovisa vilka faktorer de räknat med när de fastställt avgiftsnivåerna och att de också ska visa på sambandet mellan tillsynsavgiften och motprestationen i form av faktisk tillsyn.

Bygglov är namnet på den fjärde rapporten i projektet. Undersökningen visar på stora skillnader i både handläggningstider och avgifter som berör bygglov, till exempel så kan handläggningstiden variera med hela nio veckor för samma typ av ärende mellan olika kommuner. Knappt hälften av de svarande kommunerna hade infört servicegarantier för byggloven och avgifterna var nio gånger högre i den dyraste kommunen än i den billigaste. Därför vill NNR bland annat rekommendera alla kommuner att införa en servicegaranti för bygglov, att kommunerna bör fatta beslut om bygglov som följer detaljplan på maximalt tre veckor, från det att ansökan är komplett, och att bygglovsavgifterna bör ha en tydligare koppling än idag till kommunens motprestation gentemot det enskilda företaget.

En generell rekommendation till kommunerna gällande alla områden är även att de löpande bör utvärdera vilka effekter deras tillämpning av regelverket har för företagen.

NNRs undersökning genomfördes under en treveckorsperiod i månadsskiftet oktober/november år 2010. Undersökningen utformades som en webbenkät och sändes via e-post till samt liga 290 kommuner. Mottagarna av webbenkäten identifierades via kommunernas hemsidor. Undersökningens frågor togs fram av NNR i dialog med företagare och experter. Rapporterna bygger på en enkätundersökning som är gjord av företagen Questback och finns att ladda ner på

http://www.nnr.se/kommun/

De rödgröna föreslår i sin gemensamma plattform bl.a. en lagstadgad rätt till heltid – vilket är en ganska extrem ståndpunkt. Borde inte arbetsgivare vara den som bäst kan bedöma sitt personalbehov?

Dessutom nämner man inte det självklara faktum att detta leder till omfattande uppsägningar – om 1000 personer jobbar 30 timmar i månaden är detta 30 ooo arbetstimmar. Om dessa personer vill öka sin arbetstid till 40 timmar i månaden så innebär detta att personalstyrkan totalt sett måste skäras ned med 25 % till 750 personer (750 personer x 40  timmar = 30 000 arbetstimmar). Dessutom kam man undra hur detta påverkar turismföretag och andra branscher som har nästa uteslutande säsongsanställd personal och inget behov av fasta tjänster på heltid…

Tänkte inte på det….eller?

Dessutom vill man återinföra den meningslösa pappersexercis som kallas årliga lönekartläggningar för alla arbetsgivare – detta är ett paradexempel på meningslös plakatpolitik som endast leder till ökad administration för företagen. Detta drabbar särskilt små företag som inte har samma marginaler att lägga tid och pengar på onödigt pappersjobb. Läs även mer om detta hos ETR.

Och fler länkar via Kent

Bloggar: Mikael och Altenberg och Hökmark och s-buzz och martin

Media: DN1 och DN2 och DN3 och SVD och SVD2 och AB och AB2 och Exp och Exp2

På de rödgröna partiernas gemensamma hemsida kan man läsa att jobben, klimatet och välfärden är partiernas tre prioriterade områden. Under varje rubrik finns även ett antal punkter kring vad man avser göra om man vinner valet den 19:e september.

När jag sammanställer dessa punkter finner jag att det finns konkreta förslag på ökade utgifter med minst 136,2 miljarder (om man endast räknar de poster som är kostnadssatta) men inga konkreta förslag på hur man skall finansiera detta. Varför redovisar man bara hur mycket pengar man vill spendera men inte varifrån pengarna skall tas – eller räknar man med att ”någon annan” ska stå för notan…

Jobb

• 100 000 jobb, praktik och utbildningsplatser.
• 6 miljarder kronor i sänkt arbetsgivaravgift för småföretag.
• 12 miljarder kronor till kommunerna, stopp för neddragningarna, kommunerna ska kunna planera för ökad kvalitet och personaltäthet.
• Investeringar i bostadsbyggande, infrastruktur och klimatomställning.
• Sänkt kostnad för medlemskap och höjt tak och ersättning i a-kassan.

Klimat

• 100 miljarder kronor för utbyggnad av hållbar infrastruktur under planperioden 2010-21, bland annat Sveriges första höghastighetsbanor: Ostlänken och Göteborg-Borås.
• 4,6 miljarder kronor investeras i energieffektivisering i flerbostadshus och skollokaler.
• 600 miljoner kronor satsas i ett nytt klimatinvesteringsprogram.
• Dessutom föreslås justeringar av klimat- och miljöskatterna.
• Stärkt finansiering av klimatåtgärder i fattiga länder.

Välfärd

• Mer resurser till välfärden. Totalt 12 miljarder kronor till kommunsektorn 2011-2012.
• Minska barnfattigdomen. Höjt underhållsstöd, höjt bostadsbidrag för ensamstående och höjt flerbarnstillägg.
• Ökad jämställdhet. En miljard till kommunerna för att möjliggöra fler heltidstjänster, höjt tak; så att fler får ut 80 procent av sin lön när de är hemma med sitt sjuka barn och barnomsorg på obekväm arbetstid.
• En ny aktiv sjukförsäkring med fokus på individens möjligheter. Vi vill avskaffa den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, omförsäkra de utförsäkrade som saknar försörjning, höja taket och fokusera på rehabilitering tillbaka till arbete.
• En social bostadspolitik med tydliga ambitioner. Bostadsbristen ska mötas med ökat byggande. Vårt mål för nästa mandatperiod är att nyproduktionen av hyresrätter ska fördubblas.

Centerpartiets 17-punktersprogram får toppbetyg av Företagarförbundet. Inte illa med tanke på att de rödgrönas förslag inte ens klarade godkäntnivån – här kanske skolminister Björklund borde göra en utbildningsinsats

Fler som bloggar om detta är bl.a. ETR, Johan Hedin, Albin Ring Broman, Dayana Jadarian, Johan Pettersson, Magnus Persson, Per Ankersjö, Helen Törnqvist och Jonas Pettersson

Näringslivets Regelnämnd (NNR) hade idag bjudit in till ett välbesökt seminarium om regelförenkling där Centerpartiets statssekreterare i näringsdepartementet Jöran Hägglund och Socialdemokraternas Börje Vestlund gav en inblick i hur de olika politiska blocken ser på arbetet med regelförenkling.

I panelen deltog även NNR:s VD Jens Hedström och moderator var Claes Johan Larsson från Initiativ AB.

Regelrådet var givetvis på plats men deltog inte i panelen – däremot finns här en filmad intervju där Stig von Bahr talar om arbetet med regelförenkling.

Den viktigaste och mest intressanta diskussionen under seminariet gällde varför företagarna inte märker någon skillnad trots att regeringen kan redovisa att man faktiskt minskat företagens administrativa kostnader med 7 % (vilket givetvis är bra men en god bit ifrån de 25% som utlovats).

Ett svar på detta är – enligt min uppfattning – att man varit allt för begränsad i sitt perspektiv och fokuserat på delvis fel åtgärder vilket jag gärna återkommer till i kommande bloggposter lite närmare valet …

Den andra poängen var varför man lyckats så väldigt olika med regelförenklingsarbetet inom olika departement – där bl.a. Närings-, Jordbruks- och Integrationsdepartementen lyckats bra med att minska företagens kostnader för administration medan Finans- och Socialdepartementen istället bidragit till ökade kostnader för företagen.

Här finns onekligen en intressant vinkel och om man jämför departementen så finns en tydlig partimässig skiljelinje mellan de olika allianspartierna där Centerpartiet som enda parti har lyckats minska företagens administrativa kostnader inom samtliga departement som man ansvarar för. Moderaterna och Kristdemokraterna har via sina ministrar i Finans- Justitie- och Socialdepartementen inte på samma sätt prioriterat arbetet med regelförenkling och detta försämrar det samlade resultatet.

Jag skulle därför vilja be våra vänner i M och KD att ta fasta på budskapet i denna film

Läs även mediarapportering kring:

….Centerpartiets företagarpaket: DN E24 SVT Rapport SVT2

…dagens opinionsundersökning DN1 DN2 DN3 DN4 Svd Aftonbladet1 Aftonbladet2 Expressen1 Expressen2

…att oppositonens skattepolitik hotar välfärden DN (debattartikeln), DN, Svd, TV 4

Samt några olika bloggar kring dessa olika ämnen Magnus Andersson, Annie Johansson, Elias Giertz, Munkhammar Kjellberg Erixon Skyttedal Runos blogg Lotta Olsson Stefan Eriksson Kent Persson Tokmoderaten Erik Verner Fredrik Axelsson Per Ankersjö, Kent Persson(igen), Ledarbloggen, Frihet är inte gratis, Jenny Olsson, Göran Pettersson,