Oscar Fredriksson (C)

Oscar Swartz skriver idag ett bra inlägg om vad införandet av datalagrigsdirektivet kommer att betyda i praktiken:

”Man kan nu tack vare en tysk politiker få mycket konkret inblick i hur avslöjande datalagring är när det gäller mobiltelefoner. Malte Spitz är aktiv i Bündnis 90/Die Grünen, De Gröna i Tyskland. Han var tidigare tysk förbundsordförande för Grüne Jugend, Grön Ungdom.

Han ville visa konkret vad datalagring innebär så han gick till domstol för att tvinga ut den data som Deutsche Telekom hade lagrat om honom. Han gav sedan databasen till kvalitetstidningen Die Zeit som konstruerade en interaktiv sajt där man kan ”spela upp” politikerns rörelser och se exakt när han ringer, tar emot samtal, skicka SMS, kopplar upp sig till nätet etc. Telefonnumrena har man uteslutit men de finns ju egentligen i databasen.”

Vill vi verkligen ha denna typ av övervakningssamhälle?

                   Integritetsdemonstration i Humlegården den 15 juni 2009

Integritetsfrågan är för mig en central ideologisk fråga och här kommer därför en vädjan till alla aktiva Centerpartister att kräva av era riksdagsledamöter att de röstar nej till Datalagringsdirektivet som kommer att behandlas i riksdagen imorgon.

Datalagringsdirektivet innebär krav på att enskilda telefoni- och internetoperatörer ska lagra stora mängder information och detta strider enligt min bedömning mot artikel 8 i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Införandet av Datalagringsdirektivet innebär dessutom stora kostnader för företagen. Kostnader som vi alla får vara med och betala genom dyrare avgifter.

Läs fler goda debattinlägg i SvD1, SvD2, Norra Skåne och SN

Tillsammans kan vi göra skillnad – visa att Centerpartiet är en folkrörelse där medlemmarna bestämmer!

Även om samtliga riksdagspartier – och då inte minst Centerpartiet – är värda kritik för sin undfallenhet inför USA och EU när det gäller att försvara våra grunläggande fri- och rätttigheter är de högsta ansvariga ministrarna förutom Statsministrarna Fredrik Reinfeldt (M) och Göran Persson (S) den tidigare utrikesministern Anna Lindh (S) och inte minst tidigare justiteninister Thomas Bodström (S) och sittande justitieministern Beatrice Ask (M).

Anders ger på sin blogg Kunskapssamhället följande exemplariska sammanställning över hur den tidigare så helgonförklarade Anna Lindh agerat under sin tid som utrikesminister. Han ställer även några berättigade frågor om vilken information som förts vidare till Ask och Reinfeldt:

Enligt uppgifter så informerades Utrikesdepartementet (UD) under tiden Anna Lindh(s) var utrikesminister om USA agerande. UD informerades redan 2002 enligt hemliga dokument Dagens Nyheter hittat på UD.

Man kan fråga sig varför UD och justitieministern Anna Lindh(s) valde att inte informera Säpo i frågan. Men man kan även fråga sig varför Säpo inte var kompetent nog att uppmärksammande detta spioneri och slog larm om det själv ?

Anna Lindh(s) har tidigare kritiserats för USA-vänlig politik gällande fallet då två egyptier avvisades i december 2001 även om det då enligt vissa uppgifter även var godkänt av dåvarande justitieministern Thomas Bodström och statsministern.

Frågan jag ställer mig – hur mycket känner Thomas Bodström till i frågan ? Fick han och statsministern redan 2002 information om det hela ? Valde han att inte föra det vidare till nuvarande justitieministern Beatrice Ask ?

I ljuset av detta finns all anledning att rösta nej till att ytterligare öka kontrollen av medborgarna. De  riksdagsledamöter som anser att förvaret av våra grundläggande fri- och rätttigheter är en av moderna liberala demokratins huvuduppgifter bör inte bara rösta nej till införandet av Datalagringsdirektivet utan även ifrågasätta grunderna för hela den övervakningsvåg som just nu sveper över oss. 

Som folkvald politiker har man en skyldighet att ifrågasätta och ställa frågan ”varför?”.  Varför är det nödvändigt med dessa inskränkningar i enskilda personers privatliv och är detta förenligt med den svenska grundlagen som Europakonventionen. Man borde även ställt sig frågan om denna typ av övervakning är en effektiv metod?

Är massövervakning en effektiv användning av skattemedel eller kan man nå bättre resultat om man satsar pengarna på andra insatser. Det finns såvitt ja vet inte något tillförlitligt stöd för att massövervakning är en metod som fungerar för att motverka terrorism och grov brottslighet – vilket oftast anförs som argument. Tvärtom kommer de grupper som har terrorism, narkotikasmuggling, barnpornografi eller människohandel etc. på sin agenda med stor sannolikhet att anpassa sina kommunikationsmönster för att undgå upptäckt och massövervakningen kommer inte att fylla sin uppgift gentemot dessa grupper.

Från politiskt håll valde man att inte närmare granska argumenten mot ett införande av FRA-lagen trots den integritetskränkning som lagen innebär. Även de som var för ett införande av FRA-lagen har bekräftat att lagen innebär en kränkning av den personliga integriteten och i en artikel i DN klargör professorn i underrättelseanalys Wilhelm Agrell att det är en olöslig konflikt mellan två olika perspektiv. Statsvetaren Henrik Oscarsson är också mycket tydlig på sin blogg och på Second Opinion när han redogör för den svenska övervakningshistorien som ett varnande exempel.

Som politiker har man ett ansvar att stå upp för sin ideologiska övertygelse – jag vill därför uppmana alla riksdagsledamöter oberoende av partitillhörighet att ta detta ansvar på allvar eller ställa sin plats till förfogande. Att endast agera röstboskap under partipiskan i en fråga som rör så fundamentala demokratiska värden som skyddet för våra grundläggandet fri- och rättigheter är ovärdigt en folkvald politiker i Sveriges riksdag.

____

Fler bloggar: Beelzebjörn, Kildén & Åsman, Johan Linander, Apelsineld, Mårtensson,

PS/Framöver får ni följa ev. inlägg på bloggen Oscar Fredriksson liberala tankar (en ombyggnad av min tidgare blogg som nu är helt privat och utan politisk tillhörighet).

Jag skriver i Dagens Samhälle en kort analys om främlingsfientlighet ur ett rättshistoriskt perspektiv där problemet inte i första hand är SD utan det etablerade synsätt där invandringen målas upp som ett hot mot den svenska välfärdsstaten.

Marcus Uvell skriver även i SvD på samma tema och lyfter återigen den ständigt återkommande kritiken att det saknas en tydlig politisk debatt om invandrings – och integrationsfrågor.

Ett sätt för Centerpartiet att återta den frihets och öppenhetsagenda vi gick till val på 2006 är nu att stå upp för våra grundläggande värderingar och arbeta för en mer liberal invandringspolitik och ett större individperspektiv i integrationsdebatten.

Den frihetsagenda som vi stod för i valet 2006 och det tydliga nej till övergångsregler som Maud Olofsson och Centerpartiet deklarerade som svar på Görans Perssons tal om ”social turism” visar att vi har en god ideologisk bas att bygga vidare på.

Fredrick och Elisabeth tidigare skrivit i Aftonbladet om hur LAS hindrar en effektiv integration och Maciej Zaremba har även i sin utmärkta artikelserie i DN om den dysfunktionella svenska integrationspolitiken på ett mycket tydligt sätt visat hur det svenska introduktionssystemet inte fungerar och att den språkutbildning som erbjuds inom ramen för SFI (Svenska för invandrare) har stora brister.

Det är inte hårdare tag och medborgarskapstest som är lösningen utan att vi bättre tar tillvara den enskilde individens egen drivkraft och förmåga. Det är en tillgång för Sverige att personer från andra länder vill bosätta sig här och bygga upp ett nytt liv och det är endast genom en ökad öppenhet mot omvärlden som vi kan utvecklas som nation. Alla nationalistiska tankar om behovet av att begränsa vårt samröre med andra länder och stänga våra gränser för invandring bygger i första hand på rädsla och okunskap.

Som jag tidigare skrivit på Newsmill behövs överhuvudtaget ett ökat individperspektiv i den svenska invandrings- och integrationsdebatten och med ett nytt partiprogram och en ny intern idédebatt i antågande så borde Centerpartiet ta chansen att driva på den frihetliga debatten i svensk politik – för vad är annars alternativet för Sverige och för Centerpartiet…

Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström (FP) säger nej till utökning av Datalagringsdirektivet - men varför stanna där? Borde inte hela Direktivet skrotas – vilket Europaralamentarikern Lena Ek (C) och riksdagsledamoten Johan Linander (C) skriver om i dagens SvD under rubriken Det finns andra alternativ Malmström vilken går på samma tema som deras tidigare artikel i Aftonbladet. Inom EU verkar även finnas en växande opinion mot Direktivet i sin helhet och för egen del har jag under lång tid arbetat mot Datalagringsdirektivet både för att det strider mot Europakonventionen, kränker den personliga integriteten och innebär ökade kostnader för enskilda och företag.

Läs även kommentar från CUF:s Magnus Andersson och Europaparlamentarikern Christan Engström (PP) som även länkar till DN,  Mark Klamberg, Mark Klamberg, Hax, Webhackande, Beelzebjörn, OlofB, Gothbarbie, Jens O., Ipse Cogita, Lake, Mårtensson

Några ytterligare läsvärda kommentarer från Albin Ring Boman samt paralleller till Ebbe Carlsson-affären