Oscar Fredriksson (C)

De rödgröna föreslår i sin gemensamma plattform bl.a. en lagstadgad rätt till heltid – vilket är en ganska extrem ståndpunkt. Borde inte arbetsgivare vara den som bäst kan bedöma sitt personalbehov?

Dessutom nämner man inte det självklara faktum att detta leder till omfattande uppsägningar – om 1000 personer jobbar 30 timmar i månaden är detta 30 ooo arbetstimmar. Om dessa personer vill öka sin arbetstid till 40 timmar i månaden så innebär detta att personalstyrkan totalt sett måste skäras ned med 25 % till 750 personer (750 personer x 40  timmar = 30 000 arbetstimmar). Dessutom kam man undra hur detta påverkar turismföretag och andra branscher som har nästa uteslutande säsongsanställd personal och inget behov av fasta tjänster på heltid…

Tänkte inte på det….eller?

Dessutom vill man återinföra den meningslösa pappersexercis som kallas årliga lönekartläggningar för alla arbetsgivare – detta är ett paradexempel på meningslös plakatpolitik som endast leder till ökad administration för företagen. Detta drabbar särskilt små företag som inte har samma marginaler att lägga tid och pengar på onödigt pappersjobb. Läs även mer om detta hos ETR.

Och fler länkar via Kent

Bloggar: Mikael och Altenberg och Hökmark och s-buzz och martin

Media: DN1 och DN2 och DN3 och SVD och SVD2 och AB och AB2 och Exp och Exp2

På de rödgröna partiernas gemensamma hemsida kan man läsa att jobben, klimatet och välfärden är partiernas tre prioriterade områden. Under varje rubrik finns även ett antal punkter kring vad man avser göra om man vinner valet den 19:e september.

När jag sammanställer dessa punkter finner jag att det finns konkreta förslag på ökade utgifter med minst 136,2 miljarder (om man endast räknar de poster som är kostnadssatta) men inga konkreta förslag på hur man skall finansiera detta. Varför redovisar man bara hur mycket pengar man vill spendera men inte varifrån pengarna skall tas – eller räknar man med att ”någon annan” ska stå för notan…

Jobb

• 100 000 jobb, praktik och utbildningsplatser.
• 6 miljarder kronor i sänkt arbetsgivaravgift för småföretag.
• 12 miljarder kronor till kommunerna, stopp för neddragningarna, kommunerna ska kunna planera för ökad kvalitet och personaltäthet.
• Investeringar i bostadsbyggande, infrastruktur och klimatomställning.
• Sänkt kostnad för medlemskap och höjt tak och ersättning i a-kassan.

Klimat

• 100 miljarder kronor för utbyggnad av hållbar infrastruktur under planperioden 2010-21, bland annat Sveriges första höghastighetsbanor: Ostlänken och Göteborg-Borås.
• 4,6 miljarder kronor investeras i energieffektivisering i flerbostadshus och skollokaler.
• 600 miljoner kronor satsas i ett nytt klimatinvesteringsprogram.
• Dessutom föreslås justeringar av klimat- och miljöskatterna.
• Stärkt finansiering av klimatåtgärder i fattiga länder.

Välfärd

• Mer resurser till välfärden. Totalt 12 miljarder kronor till kommunsektorn 2011-2012.
• Minska barnfattigdomen. Höjt underhållsstöd, höjt bostadsbidrag för ensamstående och höjt flerbarnstillägg.
• Ökad jämställdhet. En miljard till kommunerna för att möjliggöra fler heltidstjänster, höjt tak; så att fler får ut 80 procent av sin lön när de är hemma med sitt sjuka barn och barnomsorg på obekväm arbetstid.
• En ny aktiv sjukförsäkring med fokus på individens möjligheter. Vi vill avskaffa den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, omförsäkra de utförsäkrade som saknar försörjning, höja taket och fokusera på rehabilitering tillbaka till arbete.
• En social bostadspolitik med tydliga ambitioner. Bostadsbristen ska mötas med ökat byggande. Vårt mål för nästa mandatperiod är att nyproduktionen av hyresrätter ska fördubblas.

När P3 Nyheter frågade justitieutskottets ordförande Thomas Bodström om han gick med på att låta sig drogtestas var han helt säker:

– Om ni ska få drogtesta mig? Ja, ni får gärna drogtesta mig, svarade Bodström och reste sig strax därefter upp och tog av sig kavajen.

Sjuksköterskan förklarade då vilka droger hon skulle titta efter.

– Amfetamin, hasch, opiater, bensodiazepiner. Det är en sticka som man läser av, berättade hon.

Omedelbart efter informationen kovände Thomas Bodström och vägrade ställa upp.

– Men du, äh, jag struntar i det. Jag bara känner det. (ur Expressens artikel)

Tydligare kan den Socialdemokratiska dubbelmoralen och maktfullkomligheten inte illustreras – det finn ju även flera tidigare exempel på samma tema bl.a. Ebbe Carlssons hemliga avlyssningsoperationer  och IB-affären där det Socialdemokratiska partiet under 1940-talet byggde upp en egen underrättelsetjänst med hjälp av sina arbetsplatsombud för att samla information om politiska motståndare… ( ladda ned reportage om IB-affären på MP3)…

Johan Hedin gör följande analys:

Allvarligt talat, Socialdemokraterna behöver inte detta nu… Efter ifrågasättande från tidigare tunga supporters, gårdagens SIFO där Alliansen tar ett glädjeskutt i ledningen och efter dagens undersökning där förtroendesiffrorna för vänsterpartiernas statsministerkandidat fortsätter att sjunka, gör vänsterpartiernas justitieministerkandidat en praktvurpa genom att först gå med på drogtest och sedan plötsligt backa ur.

Aftonbladets Lena Melin skriver på samma tema: Därför går din valrörelse så uselt, Mona Sahlin

Läs även: Tokmoderaten, Magnus Andersson, Annika Beijbom, Anders W Jonsson, MMN-o 

Uppdaterat: Johan Linander, Erik Laakso, Bjerke betraktar, Stardust blogg, Gerdaus skolblogg, Norah4you, Moderaten Morgan, Pär Ström, Ledarbloggen Sundsvalls tidning, Motpol, Jonas Sjöstedt, Frank Thoren Hall, Per Ankersjö, HAX, Karl Sigfrid,

Missa inte heller Leif GW Perssons artikel i Expressen med rubriken Bodström har tillsats på samma meriter som Kim Jong Il

Idag skriver två goda debattörer och mycket hedervärda politiska motståndare om Socialdemokraternas omöjliga positionering när det gäller avskaffande av RUT-avdrag och införande av butlers i tunnelbanan som två av de ledande Socialdemokraterna i Stockholm föreslog på DN debatt för någon dag sedan – vilken även kommenterades av Stockholmscenterns två toppnamn i kommunen och landstinget Per Ankersjö och Gustav Andersson.

Läs artikeln i Aftonbladet och artikelförfattaren Erik Laakso skriver även på sin blogg på samma tema under rubriken Bra politik är politik som fungerar.

Hear, Hear med fler sossar som Laakso skulle valutgången vara mer oviss. Nu pekar allt på att S faller på eget grepp och total politisk förvirriing – i varje fall i Stockholm.

Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström (FP) säger nej till utökning av Datalagringsdirektivet - men varför stanna där? Borde inte hela Direktivet skrotas – vilket Europaralamentarikern Lena Ek (C) och riksdagsledamoten Johan Linander (C) skriver om i dagens SvD under rubriken Det finns andra alternativ Malmström vilken går på samma tema som deras tidigare artikel i Aftonbladet. Inom EU verkar även finnas en växande opinion mot Direktivet i sin helhet och för egen del har jag under lång tid arbetat mot Datalagringsdirektivet både för att det strider mot Europakonventionen, kränker den personliga integriteten och innebär ökade kostnader för enskilda och företag.

Läs även kommentar från CUF:s Magnus Andersson och Europaparlamentarikern Christan Engström (PP) som även länkar till DN,  Mark Klamberg, Mark Klamberg, Hax, Webhackande, Beelzebjörn, OlofB, Gothbarbie, Jens O., Ipse Cogita, Lake, Mårtensson

Några ytterligare läsvärda kommentarer från Albin Ring Boman samt paralleller till Ebbe Carlsson-affären

Betarice Ask är som vanligt på hugget med ytterligare förslag för ökad övervakning och följer som justitieminister tätt i Thomas Bodströms fotspår – detta är givetvis en skandal för alla oss liberala väljare som trodde att en borgerlig regering var en garant för att stärka skyddet för våra grundläggande fri- och rättigheter.

I regeringsförhandlingarna efter en borgerlig valseger måste därför Centerpartiet sätta hårt mot hårt och inte låta Ask fortsätta som justitieminister under kommande mandatperiod. Varför inte välja en opolitisk justitieminister som har som huvufokus att värna rättssäkerheten och att bevaka medborgarnas fri- och rättigheter. Kanske årets jurist justitierådet Torgny Håstad skulle kunna få frågan?

OBS!  Missa inte heller min gode vän Christian Ottosson som drar en lans mot utökad datalagring på Teknikdebatt.se här finns all anledning för regeringen att ta tydligt ställning mot Datalagringsdirektivet i sin helhet.

Det är ett faktum att tiden med Socialdemokratiska majoritetregeringar sedan länge är förbi – även om man inom Socialdemokratin inte riktigt velat låtsas om detta faktum och även under lång tid lyckats med koststycket att bilda minoritetsregeringar med stöd av Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Socialdemokraterna har även vid ett flertal tillfällen vänt sig till Centerpartiet för stöd och det faktum att denna möjlighet numera inte längre finns till hands verkar uppröra ända in i märgen – och det är inte utan att jag förstår denna upprördhet.

Att tvingas låsa fast sig vid ett samarbete med Vänsterpartiet som även innebär att man får släppa tre eller fyra ministerposter till Lars Ohly är för många Socialdemokrater en helt orimlig tanke – och det är nog därför som man hellre sett att det fanns en öppning mittåt istället för till vänster.

Mot bakgrund av det Rödgröna samarbete som nu inletts har tidsepoken med Socialdemokratiska minoritetsregeringar  kommit till vägs ände även den och Socialdemokraterna kommer nu – i likhet med övriga partier att få sätta sig ned och förhandla med sina koalitionspartners om hur ministerposterna skall fördelas.

Ur detta perspektiv är det klart att man gärna drömmer sig tillbaka till gamla tider och väljer att ondgöra sig över Centerpartiets bristande intresse för att agera stödparti till en socialdemokratisk minoritetsregering.

Well… Wake up and smell the coffe.

Och detta menar jag i all välmening givetvis

Läs även om dagens väljarundersökning i DN, SvD, Aftonbladet,

Länkar till de sex största s-bloggarna som gärna skriver om Centerpartiet och en länk till FB-gruppen Visa ditt stöd för sossar som lider av Centerpartiets förnyelse

C-bloggat på samma tema: Per Ankersjö, Johan Hedin, Frank Thoren Hall,

Via Sofia fick jag syn på denna diskussion som visar på att vi är många som är trötta på den ideologiska feghet och passivitet som präglar den svenska samhällsdebatten och som riskerar att leda oss bort från de liberala ideal som vi alla i grunden säger oss vilja försvara.

 Marcus Fridholm skriver i inlägget Medelklassen är det auktoritära samhällets mylla:

Jag är själv uppvuxen i medelklassen, jag är själv medelklass och jag bär med mig många av medelklassens ideal. Samtidigt är jag hjärtligt trött på hur medelklassen låter sig konsumeriseras till tystnad — att de låter sig själva glömma livets och samhällets grundläggande värden, så länge de har råd med nytt kakel och induktionsspis i köket, ny parkett och platt-TV i vardagsrummet, lagom vräkig miljöbil och thailandssemester.

Ola Berg kommenterar:

Jag tror du har fel. Det är inte medelklassigheten som är det auktoritära samhällets mylla, utan vänsteridealen. Vår föräldrageneration må i realiteten ha övergivit sina politiska ståndpunkter, men dess grundläggande premiss finns kvar: ett samhälle har i princip rätt att lägga sig i alla aspekter av dess medlemmars liv.

Där tror jag du har förklaringen till så svagt utvecklade reflexer när det gäller att värna små människors friheter.

Solveig Ternström är riksdagsledamot för Centerpartiet i Stockholms stad men väljer ändå att gå emot det egna distriktets demokratiskt fattade beslut att ställa sig bakom regeringens energiuppgörelse. Solveig har givetvis sin frihet att rösta efter egen övertygelse även om hon går emot de egna medlemmarnas uppfattning men jag beklagar hennes ställningstagande. Detta agerande har även resulterat i att Maria Wetterstrand erbjuder Solveig att byta till Miljöpartiet. Ta detta erbjudande Solveig

 Jag är personligen ingen kärnkraftsanhängare utan anser att kärnkraften i likhet med olja och kol utgör exempel på dyra, riskfyllda och föråldrade synsätt och tekniker när det gäller energiproduktion. I denna del kan jag delvis förstå Solveigs agerande. Däremot ser jag även vinsterna med den energiuppgörelse som regeringen enats om – inte minst när det gäller satsningarna på förnybar energi.

 Gårdagens beslut innebär inte att vi kommer att få fler kärnkraftverk än idag utan endast att dagens kärnkraftverk kan ersättas med nya. Som jag skrev i gårdagens inlägg Kärnkraften klarar inte konkurrensen är detta en rimlig hållning och att det bör vara upp till ägaren att göra en marknadsmässig bedömning om man vill ersätta ett gammalt kärnkraftverk med ett nytt eller satsa pengarna på annan typ av energiproduktion.

 Som jag ser det är inte kärnkraftens vara eller icke vara den stora knäckfrågan i den energiuppgörelse som igår röstades igenom i riksdagen. Den stora frågan är istället att vi nu påbörjar ett systemskifte mot en energiproduktion som huvudsakligen baseras på förnyelsebar energi. Detta systemskifte kommer om det kombineras med ökade satsningar på kommersialisering av olika lösningar för småskalig energiproduktion att ge goda affärs- och tillväxtmöjligheter för svenska företag.

 Att gå från dagens centraliserade energiproduktion till ett system med större inslag av lokal produktion och självförsörjning är även en ideologiskt viktigt utveckling där vi bejakar individens frihet och oberoende. En utveckling där den eskilde konsumenten och företagaren kan öka sin frihet och sitt oberoende gentemot staten och de stora energibolagen – detta är i min värld en klassisk Centerpolitik.

 Genom en mer decentraliserad och förnyelsebar energiproduktion skapar vi även en starkare infrastruktur där många små enheter kan säkra upp energiförsörjningen i akuta lägen – dett är inte minst intressant ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Genom en mer decentraliserad energiförsörjning baserad på förnyelsebar energi blir hela samhället mindre sårbart och även om detta inte kommer att ske över en natt så är det ett politiskt och ideologiskt viktigt vägval. Därför är jag idag stolt över Centerpartiet och regeringen valt denna väg.

 Kommentarer: Expressens ledare, SvD,  DI, GP, Aftonbladet, Lidköpingsnytt, Realtid, DN, Hela Gotland, Andreas Carlgren, Solveig Ternström, Greenpeace, Linander tycker!, Magnus blogg, piabernthling, Centerpartister om kärnkraft, Per Ankersjö, Johan Hedin, Annie Johansson, Albin Ring Boman, Franziska Gustafsson, Mikael Andersson, Anders Dahlberg1, Anders Dahlberg2,

Uppdateringar från Expressen ang. valet mellan C och MP: Maud är bäst för miljön och Hon är miljöpolitiken okrönta drottning

För mig som liberal miljömedveten politiker är det självklart att ekonomisk tillväxt och teknikutveckling är en viktigt och naturlig del av en offensiv miljöpolitik – ifall nu någon tvivlar på detta. Mot bakgrund av Maria Wetterstrands och Peter Erikssons debattinlägg om energipolitik finns därför återigen anledning att granska vad MP egentligen har för ideologisk agenda – inte minst inom miljöpolitiken.

Min och Centerpartiets inställning är att det behövs en marknad med tydliga spelregler som gynnar en miljömässigt hållbar tillväxt. Att använda marknadsekonomiska styrmedel är avsevärt mycket mer effektivt än straff, förbud och tvång vilket är de teman som genomsyrar Miljöpartiets hållning i miljöfrågor.

Miljöpartiets tillväxtfientliga hållning är inte bara kontraproduktiv utan dessutom farlig då den riskerar försena och hindra den miljöteknikutveckling som är helt nödvändig för att möta dagens, och även morgondagens, globala miljöproblem.

Sverige har idag EU:s högsta andel förnybar energi och riksdagen har beslutat om att andelen förnybar energi år 2020 ska vara minst 50 procent av den totala energianvändningen. Samtidgt visar siffror från Energimyndigheten att vi under 2009 har haft en rekordartad tillväxt vad gäller nya vindkraftverk.

Centerpartiet och miljöministern Andreas Carlgren har även tydligt drivit frågan att förenkla regelverket och tillståndsprövningen. 

Vid konferensen World Bioenergy 2010  tidigare i år konstaterades även att det är fullt möjligt att nå målet om 100% förnybar energi. En förutsättning är då givetvis att man kombinerar olika förnyelsebara energikällor.

Varken kärnkraft, kol eller olja är några framtida energialternativ eftersom de förnybara alternativen kommer att vara så mycket mer intressanta för investeringar och har en mycket bättre potential att generera en god avkastning på satsat kapital. Detta är bl.a. en fråga som drivs inom Centerpartiets Cleantechnätverk.

Framtiden ligger inte heller i en hårt centraliserad energiproduktion som kontrolleras av ett fåtal mycket kapitalstarka aktörer – vilket är fallet med dagens energiproduktion. Vi börjar istället se andra möjligheter med mindre energiproducenter och även enskilda som är beredda att investera i förnybar energi.

Redan idag finns många markägare som investerar i egna vindkraftverk och villaägare som anlägger solcellspaneler för att tillgodose sitt eget energibehov. Denna våg bort från centraliserad energiförsörjning till en mer småskalig energiproduktion är även en viktig demokratifråga då den innebär en maktförflyttning från central nivå ned till individnivå. En energipolitik som bejakar den enskilde individens egen drivkraft, vilja och förmåga och flyttar makten från central nivå till enskilda människor är också en ideologiskt tydlig energipolitik som stärker demokratin.

När vi kan köpa våra solcellspaneler på IKEA och majoriteten av våra fastigheter och industrier är självförsörjande på energi så kommer vi att skratta åt den totala låsning kring storskalig energiproduktion som präglar dagens energidebatt. Släpp marknaden fri och låt alla olika energilösningar konkurrera på jämlika villkor där de lösningar som har en negativ miljöpåverkan även får ta den fulla miljökostnaden sin energiproduktion – med helt nya kostnadskalkyler och riskanalyser som följd (där de krav som nu riktas mot BP kan vara ett exempel i tiden). Jag tror då från mitt marknadsliberala perspektiv att investeringarna i sol, vatten och vind med råge kommer att överträffa investeringar kol, olja och kärnkraft.

I takt med att lönsamheten inom förnyelsebar energiproduktion ökar kommer andelen energi från kol, olja och kärnkraft med all sannolikhet att minska snabbare än vad som är möjligt att uppnå genom kortsiktig politisk agitation för eller emot en enskild energilösning.

Läs dagens DN där Centerpartiets Maud Olofsson har en replik på Wetterstrands och Erikssons tidigare inlägg.

Uppdatering: Johan, Per och Albin ställer också några relevanta frågor till MP samt rapportering i DN1, SvD samt DN2 och GP om att det är mycket varmluft i Miljöpartiets retorik…

C-Bloggat: Magnus Andersson, Johan Hedin, Annie Johansson, ETR, Per Lodenius, Albin Ring Boman, Helen Törnqvist, Gustav Andersson, Elias Giertz, Magnus Svensson, Anders Dahlberg, Solveig Zander, Fredrick Federley, Susanne Signahl, Christer Jonsson, Mattias Johansson, Christina Davidsson samt även Thomas Idenås, Per Altenberg, För en hållbar och solidarisk framtid, Alltid rött alltid rätt,  Högbergs tankar, Mitt i steget, Johan Westerholms blogg, Emilias tankerum, Lasses blogg, Grönt Stockholm, Martin Mobergs blogg, Peter Andersson – med rätt att tycka…., Röda Berget