Oscar Fredriksson (C)

Jag har engagerat mig i frågan om vård för papperslösa både inom Centerpartiet och Röda Korset och känner att jag faktiskt varit med och gjort skillnad – och då intre minst vid vårens Centerstämma där jag med flera – inte utan visst motstånd – lyckades övertyga stämman om att rösta för vård för papperslösa. Läs tidigare inlägg om detta.

Min goda vän Stina (som är en stark pådrivare i denna fråga) berättar idag på sin blogg om gårdagens besök hos Röda Korsets mottagning som förmedlar kontakter och erbjuder vård för papperslösa. Med vid besöket var också Socialutskottets ordförande Kenneth Johansson (C) som även bloggat om besöket och skriver: 

”Tyvärr är frågan om hur vården till papperslösa ska hanteras fortfarande olöst. En utredning är aviserad av regeringen, men hittills har jag inte sett vare sig direktiv eller tidplan. Många människor riskerar fara illa på grund av denna ovisshet. Vi måste snarast få direktiven på plats och i klartext är det största allianspartiet som är bromsen. Jag tycker det vore en rimlig julklapp att direktiven fastställs och att utredningsarbetet därefter kan kommer igång.

Centerpartiets partistämma ställde sig i maj 2009 bakom kravet att papperslösa ska ha rätt till vård på motsvarande villkor som övriga befolkningen. Utgångspunkten är att sjukvård ska ges vid behov. Rätten till hälso- och sjukvård är en grundläggande mänsklig rättighet. Sverige har förbundit sig att respektera de grundläggande mänskliga rättigheterna. Allas lika rätt och värde måste gälla även i Sverige och personalen ska följa hälso- och sjukvårdslagen precis som alltid. Den som är sjuk ska få vård. Personalen ska inte behöva utsättas för att göra bedömningar om vad för sorts person som behöver vård; personalens uppgift måste få vara att vårda, bota och hjälpa.

Jag tänker göra vad jag kan för att leva upp till stämmans beslut!”

Tack Kenneth för ditt tydliga ställningstagande och ditt engagemang för att driva frågan – vi måste tydligt sätt den enskilda individen i främsta rummet och i handling visa att vi står upp för principen om alla människors lika rätt och värde. Nu är det upp till bevis för Moderaterna och Socialdemokraterna som hittills blockerat denna fråga i riksdagen – eller vad säger migrationsministern? Vore det inte en hedersam reträtt att vika sig för övriga allianspartiers vilja och inte stå ensam med Socialdemokraterna och neka människor vård – varför inte visa lite mer värme och mänsklighet så här i juletid…

Mattias bloggar också.

Debatten om vård för gömda och papperslösa är svår säger Sanna Rayman på ledarplats i dagens SvD – detta hindrar dock inte att hon använder samma vulgärexempel som jag hört från olika håll så många gånger tidigare när hon skriver att:

Det var en gång en amerikansk studentska på Sverigevisit som insjuknade i en besvärlig förkylning. Hon sökte vård och fick en rejäl genomsköljning av bihålorna. Som amerikan på besök ingick hon inte i välfärdssystemen. Således fick hon en nota på några tusen. Detta upprörde henne. Hon hade hört talas om den svenska solidariteten och vårt fantastiska system av universal health care. Vadå betala?!

Lärdomarna blev följande:

A) Slarva inte med försäkringstecknandet inför längre resor.

B) Översättningen ”universell vård” är missvisande. Välfärdsstater servar inte universum.

Det är förstås enorm skillnad på amerikanska studenters och gömdas/papperslösas situation. Men om förespråkarna menar allvar med rättighetsargumentet, borde de också – allt enligt hur de tolkar FN-deklarationer – anse att Miss America här ovan skulle slippa betala. Det gör de nog inte.

Tyvärr Sanna – det är nog du som inte förstår frågan. Jag och Fredrick Federley har redan haft denna debatt otaliga gånger och argumenten är desamma som vid Centerpartiets stämma i våras där jag och övriga liberala debattörer lyckades vrida politiken i rätt riktning – jag är stolt över detta.

Om du vill fördjupa din kunskap i frågan så läs gärna mitt senaste inlägg med efterföljande diskussion eller lyssna på de tänkvärda synpunkter som framförs på bloggen Vi i Sverige. Och innan du frågar – ja det är sant att rättssäkerheten i asylärenden är bristfällig. Jag är själv jurist och har arbetat med asylprövning både på Migrationsverket och Utlänningsnämnden under perioden 2003-2006 och har även skrivit ett flertal debattinlägg (exempelvis detta) samt en längre uppsats där jag lyfte dennna fråga för ett par år sedan.

Fler kommentarer hos: Staffan, Joel, Dick, Kent,

Jag har tidigare skrivit om Centerpartiets stämmobeslut från i våras om att ge vård till gömda och papperslösa. Det var ett mycket bra och naturligt beslut för ett modernt liberalt parti som står upp för den enskilde individens rättigheter. Jag har tidigare skrivit att alla människors lika rätt och värde är en central princip för mig som liberal politiker. Därför var det mycket bra att Centerpartiets riksstämma valde att gå på min och Stockholmscenterns linje i denna fråga trots att vi på riksstämman fick hårt motstånd från partiets båda ledamöter i socialförsäkringsutskottet, Fredrick Federley och Solveig Zander, vilka ville stödja den linje som migrationsminister Tobias Billström (M) och tidigare migrationsminister Barbro Holmberg (S) representerar. För mig är det främmande att göra denna fråga om rätt till vård till en migrationspolitisk fråga och då sätta systemet före individen. Den argumentation som M och S representerar när det gäller frågan om vård för gömda och papperslösa liknar den som vi hade om övergångsregler och Göran Perssons uttalanden om social turism. Då var det Centerpartiet och Maud Olofsson som stod upp för de liberala värderingarna om alla människors lika rätt och värde – detta var en tydlig markering och denna ideologiska tydlighet var också en av anledningarna till att jag valde att engagera mig politiskt inom Centerpartiet. Detta tydligt liberala och ideologiska ställningstagande utmanade också det den främlingsrädsla som under lång tid präglat svensk invandringspolitiken vilket jag skrev om igår i inlägget Den svenska främlingsfientligheten

Dagens nyhetsrapportering om kraftig FN-kritik mot Sverige bl.a. i fråga om tillgången till vård för gömda och papperslösa bekräftar den arguemntation som jag med flera förde vid stämmodebatten. Några lokala och regionala företrädare som gjort en stor insats för att vrida partiet i rätt riktning i denna fråga är bl.a. Stina Bengtsson (ordförande Stockholms Centerkvinnor), Gustav Andersson (landstingsråd i Stockholms läns landsting), Kerstin Lundgren (riksdagsledmot för Stockholms län), Magnus Andersson (ordförande Centerpartiets ungdomsförbund) samt Aphram Melki (ordförande Centerpartiets integrationsnätverk)

Media: DN, SvD, Aftonbladet,

Av rubriken kan man dra slutsatsen att jag inte står bakom de åsikter som Centerpartiet i Stockholms stads  nuvarande riksdagsledamot Fredrick Federley står för. Detta är emellertid inte helt sant. Tvärtom har jag och Fredrick i huvudsak samma uppfattning i centrala frågor kring skatte-, arbetsmarknads, bostads- och näringslivspolitik m.m. och jag erkänner utan omsvep att han är ett medialt geni som genererar ett ständigt flöde av publicitet. På ett antal för mig ideologiskt centrala områden är vi dock inte alls överens. Frågorna rörande FRA och vård för gömda och papperslösa är centrala i denna ideologiska motsättning – den aktuella debatten om sexköpslagens vara eller inte vara är ytterligare en fråga där vi har olika utgångspunkter för våra respektive resonemang.

Vad gäller den nu återigen uppblossande FRA-debatten och regeringens hantering av integritetsfrågorna står jag fast vid den politik som Centerpartiet och inte minst Fredrick Federley själv gick till val på 2006 då även jag gav honom mitt stöd. Sedan dess har vi dock intagit lite olika ståndpunkter i denna fråga. Jag står alltjämt fast vid min tidigare uppfattning medan Fredrick modifierat sin hållning något. Den kritik som riktats mot honom för detta har han själv avfärdat som en PR-strategi i syfte att skada honom och han visar därmed samma respekt för mig och andra tydliga FRA-kritiker som  Stefan Tornberg gör när han kallar FRA-kritiken sekteristisk vilket jag kommenterat i detta inlägg. Detta är enligt mig två ganska osnygga försök att misstänkliggöra mitt och andra FRA-kritkers uppsåt när vi ställer våra valda företrädare till svars för sitt agerande i en central ideologisk fråga. Min ståndpunkt är att denna typ av övervakning  är ideologiskt felaktig och ett slöseri med skattemedel sedan får Federley och Tornberg försöka missänkliggöra mig bäst de vill. Att jag vill ta Fredricks riksdagsplats kan väl knappast ses som en dold agenda eftersom kandidatkonkurrens är själva poängen med fria val och konkurrens tror jag att vi alla tre – som goda marknadsliberaler – ser positivt på

Frågan om vård på lika villkor för gömda och papperslösa är nästa hårda ideologiska skiljelinje. I denna fråga gick min och Stockholms stads linje segrande ur debatten vid vårens riksstämma även om Fredrick tillsammans med bl.a. Solveig Zander och tidigare nämnde Stefan Tornberg bjöd ett starkt motstånd. Även om det var en hård debatt så tror jag att alla nu i efterhand – trots allt – är glada för det belut som fattades och gärna glömmer de argumentationslinjer om ”sjukvårdsturism” vilka man nog lånat från Tobias Billströms, Göran Perssons och Barbro Holmbergs vokabulär. Som liberaler kan det dock vara vanskligt att återanvända dessa personers retorik eftersom de har en helt motsatt utgångspunkt för sina resonemang. Kärnan i en tydligt liberal politik måste vara att försvara den enskilde individens rättigheter och inte den form av systemkramande storebrorssamhälle som Moderater och Socialdemokrater sedan lång tid enats om att försvara. Vi måste därför tydligt stå upp för principen om att sätta omsorgen om enskilda människor före systemet – inte tvärtom. Här finns ett längre inlägg i denna fråga.

Slutligen kommer vi då till frågan om sexköpslagens vara eller inte vara. Lagen som sådan må vara en undermålig lagstiftningsprodukt – det kan man givetvis alltid diskutera – men att basera kritiken på att det är frågan om en morallag är inte ett så bra argument som det kan tyckas vid första anblicken. Motfrågan är då ganska självklar – Har inte all lagstiftning någon form av moralisk utgångspunkt? Varför finns det överhuvudtaget lagar om inte för att reglera mänskligt beteende? Sedan kan man tycka att det inte borde anses moraliskt problematiskt om två  personer enas om att byta sex mot pengar eller annan form av ersättning. Givetvis finns det säkert ett stort antal relationer som bygger på denna princip även om det är en outtalad överenskommelse. Det räcker mad att slötitta på tv eller läsa löpsedlar för att få ganska tydliga exempel på detta och det är också i många fall helt socialt accepterat med denna typ av relationer. Här kan Fredrick ha  en poäng i att lagen inte gäller lika för alla utan baseras mycket på de yttre omständigheterna och i vilken form betalningen utgår. Problemet är dock inte att det i vissa, eller kanske till och med i normalfallet, handlar om en frivillig och ömsesidig överenskommelse mellan två jämbördiga parter som båda har något den andra efterstävar. Det reella problemet är att det i många andra fall handlar om ett utnyttjande, ett övergrepp och en kränkning av en annan människa. Att detta övergrepp skulle kunna rättfärdigas med ett par hundralappar och därmed förvandlas till en vanlig affärstransaktion är ett mycket cyniskt resonemang helt utan någon förankring i grundläggande liberala värderingar om alla människors lika rätt och värde. Om den nuvarande sexköpslagen gör någon nytta kan man ha olika åsikter om men låt oss därmed inte ledas in i en diskussion om att det alltid borde vara ok att sälja sin kropp för pengar oavsett omstädigheter. Läs denna intressanta artikel om sexköpslagen eller mer av Petra Östergren om du vill fördjupa dig i ämnet ytterligare.

Vid vårens riksstämma beslutade Centerpartiet, med stöd av bl.a. en motion från Stockholmscentern, att ställa sig bakom kraven på vård för gömda och papperslösa. Jag är stolt över alla de 171 ombud som valde att gå på min och övriga meddebattörers linje och stå upp för principen om alla människors lika rätt och värde.

Jag berörde detta för några dagar sedan i inlägget Billström saknar stöd från allianspartierna samt inlägget Vård för papperslösa – sätt individen före systemet med anledning av en aktuell rapport från Läkare i världen .

Läs även DN-debatt och bloggarna Vi i Sverige och Jonssons funderingar som också kommenterar frågan.