Även om samtliga riksdagspartier – och då inte minst Centerpartiet – är värda kritik för sin undfallenhet inför USA och EU när det gäller att försvara våra grunläggande fri- och rätttigheter är de högsta ansvariga ministrarna förutom Statsministrarna Fredrik Reinfeldt (M) och Göran Persson (S) den tidigare utrikesministern Anna Lindh (S) och inte minst tidigare justiteninister Thomas Bodström (S) och sittande justitieministern Beatrice Ask (M).
Anders ger på sin blogg Kunskapssamhället följande exemplariska sammanställning över hur den tidigare så helgonförklarade Anna Lindh agerat under sin tid som utrikesminister. Han ställer även några berättigade frågor om vilken information som förts vidare till Ask och Reinfeldt:
Enligt uppgifter så informerades Utrikesdepartementet (UD) under tiden Anna Lindh(s) var utrikesminister om USA agerande. UD informerades redan 2002 enligt hemliga dokument Dagens Nyheter hittat på UD.
Man kan fråga sig varför UD och justitieministern Anna Lindh(s) valde att inte informera Säpo i frågan. Men man kan även fråga sig varför Säpo inte var kompetent nog att uppmärksammande detta spioneri och slog larm om det själv ?
Anna Lindh(s) har tidigare kritiserats för USA-vänlig politik gällande fallet då två egyptier avvisades i december 2001 även om det då enligt vissa uppgifter även var godkänt av dåvarande justitieministern Thomas Bodström och statsministern.
Frågan jag ställer mig – hur mycket känner Thomas Bodström till i frågan ? Fick han och statsministern redan 2002 information om det hela ? Valde han att inte föra det vidare till nuvarande justitieministern Beatrice Ask ?
I ljuset av detta finns all anledning att rösta nej till att ytterligare öka kontrollen av medborgarna. De riksdagsledamöter som anser att förvaret av våra grundläggande fri- och rätttigheter är en av moderna liberala demokratins huvuduppgifter bör inte bara rösta nej till införandet av Datalagringsdirektivet utan även ifrågasätta grunderna för hela den övervakningsvåg som just nu sveper över oss.
Som folkvald politiker har man en skyldighet att ifrågasätta och ställa frågan ”varför?”. Varför är det nödvändigt med dessa inskränkningar i enskilda personers privatliv och är detta förenligt med den svenska grundlagen som Europakonventionen. Man borde även ställt sig frågan om denna typ av övervakning är en effektiv metod?
Är massövervakning en effektiv användning av skattemedel eller kan man nå bättre resultat om man satsar pengarna på andra insatser. Det finns såvitt ja vet inte något tillförlitligt stöd för att massövervakning är en metod som fungerar för att motverka terrorism och grov brottslighet – vilket oftast anförs som argument. Tvärtom kommer de grupper som har terrorism, narkotikasmuggling, barnpornografi eller människohandel etc. på sin agenda med stor sannolikhet att anpassa sina kommunikationsmönster för att undgå upptäckt och massövervakningen kommer inte att fylla sin uppgift gentemot dessa grupper.
Från politiskt håll valde man att inte närmare granska argumenten mot ett införande av FRA-lagen trots den integritetskränkning som lagen innebär. Även de som var för ett införande av FRA-lagen har bekräftat att lagen innebär en kränkning av den personliga integriteten och i en artikel i DN klargör professorn i underrättelseanalys Wilhelm Agrell att det är en olöslig konflikt mellan två olika perspektiv. Statsvetaren Henrik Oscarsson är också mycket tydlig på sin blogg och på Second Opinion när han redogör för den svenska övervakningshistorien som ett varnande exempel.
Som politiker har man ett ansvar att stå upp för sin ideologiska övertygelse – jag vill därför uppmana alla riksdagsledamöter oberoende av partitillhörighet att ta detta ansvar på allvar eller ställa sin plats till förfogande. Att endast agera röstboskap under partipiskan i en fråga som rör så fundamentala demokratiska värden som skyddet för våra grundläggandet fri- och rättigheter är ovärdigt en folkvald politiker i Sveriges riksdag.
____
Fler bloggar: Beelzebjörn, Kildén & Åsman, Johan Linander, Apelsineld, Mårtensson,
PS/Framöver får ni följa ev. inlägg på bloggen Oscar Fredriksson liberala tankar (en ombyggnad av min tidgare blogg som nu är helt privat och utan politisk tillhörighet).