Oscar Fredriksson (C)

Solveig Ternström är riksdagsledamot för Centerpartiet i Stockholms stad men väljer ändå att gå emot det egna distriktets demokratiskt fattade beslut att ställa sig bakom regeringens energiuppgörelse. Solveig har givetvis sin frihet att rösta efter egen övertygelse även om hon går emot de egna medlemmarnas uppfattning men jag beklagar hennes ställningstagande. Detta agerande har även resulterat i att Maria Wetterstrand erbjuder Solveig att byta till Miljöpartiet. Ta detta erbjudande Solveig

 Jag är personligen ingen kärnkraftsanhängare utan anser att kärnkraften i likhet med olja och kol utgör exempel på dyra, riskfyllda och föråldrade synsätt och tekniker när det gäller energiproduktion. I denna del kan jag delvis förstå Solveigs agerande. Däremot ser jag även vinsterna med den energiuppgörelse som regeringen enats om – inte minst när det gäller satsningarna på förnybar energi.

 Gårdagens beslut innebär inte att vi kommer att få fler kärnkraftverk än idag utan endast att dagens kärnkraftverk kan ersättas med nya. Som jag skrev i gårdagens inlägg Kärnkraften klarar inte konkurrensen är detta en rimlig hållning och att det bör vara upp till ägaren att göra en marknadsmässig bedömning om man vill ersätta ett gammalt kärnkraftverk med ett nytt eller satsa pengarna på annan typ av energiproduktion.

 Som jag ser det är inte kärnkraftens vara eller icke vara den stora knäckfrågan i den energiuppgörelse som igår röstades igenom i riksdagen. Den stora frågan är istället att vi nu påbörjar ett systemskifte mot en energiproduktion som huvudsakligen baseras på förnyelsebar energi. Detta systemskifte kommer om det kombineras med ökade satsningar på kommersialisering av olika lösningar för småskalig energiproduktion att ge goda affärs- och tillväxtmöjligheter för svenska företag.

 Att gå från dagens centraliserade energiproduktion till ett system med större inslag av lokal produktion och självförsörjning är även en ideologiskt viktigt utveckling där vi bejakar individens frihet och oberoende. En utveckling där den eskilde konsumenten och företagaren kan öka sin frihet och sitt oberoende gentemot staten och de stora energibolagen – detta är i min värld en klassisk Centerpolitik.

 Genom en mer decentraliserad och förnyelsebar energiproduktion skapar vi även en starkare infrastruktur där många små enheter kan säkra upp energiförsörjningen i akuta lägen – dett är inte minst intressant ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Genom en mer decentraliserad energiförsörjning baserad på förnyelsebar energi blir hela samhället mindre sårbart och även om detta inte kommer att ske över en natt så är det ett politiskt och ideologiskt viktigt vägval. Därför är jag idag stolt över Centerpartiet och regeringen valt denna väg.

 Kommentarer: Expressens ledare, SvD,  DI, GP, Aftonbladet, Lidköpingsnytt, Realtid, DN, Hela Gotland, Andreas Carlgren, Solveig Ternström, Greenpeace, Linander tycker!, Magnus blogg, piabernthling, Centerpartister om kärnkraft, Per Ankersjö, Johan Hedin, Annie Johansson, Albin Ring Boman, Franziska Gustafsson, Mikael Andersson, Anders Dahlberg1, Anders Dahlberg2,

Uppdateringar från Expressen ang. valet mellan C och MP: Maud är bäst för miljön och Hon är miljöpolitiken okrönta drottning

För mig som liberal miljömedveten politiker är det självklart att ekonomisk tillväxt och teknikutveckling är en viktigt och naturlig del av en offensiv miljöpolitik – ifall nu någon tvivlar på detta. Mot bakgrund av Maria Wetterstrands och Peter Erikssons debattinlägg om energipolitik finns därför återigen anledning att granska vad MP egentligen har för ideologisk agenda – inte minst inom miljöpolitiken.

Min och Centerpartiets inställning är att det behövs en marknad med tydliga spelregler som gynnar en miljömässigt hållbar tillväxt. Att använda marknadsekonomiska styrmedel är avsevärt mycket mer effektivt än straff, förbud och tvång vilket är de teman som genomsyrar Miljöpartiets hållning i miljöfrågor.

Miljöpartiets tillväxtfientliga hållning är inte bara kontraproduktiv utan dessutom farlig då den riskerar försena och hindra den miljöteknikutveckling som är helt nödvändig för att möta dagens, och även morgondagens, globala miljöproblem.

Sverige har idag EU:s högsta andel förnybar energi och riksdagen har beslutat om att andelen förnybar energi år 2020 ska vara minst 50 procent av den totala energianvändningen. Samtidgt visar siffror från Energimyndigheten att vi under 2009 har haft en rekordartad tillväxt vad gäller nya vindkraftverk.

Centerpartiet och miljöministern Andreas Carlgren har även tydligt drivit frågan att förenkla regelverket och tillståndsprövningen. 

Vid konferensen World Bioenergy 2010  tidigare i år konstaterades även att det är fullt möjligt att nå målet om 100% förnybar energi. En förutsättning är då givetvis att man kombinerar olika förnyelsebara energikällor.

Varken kärnkraft, kol eller olja är några framtida energialternativ eftersom de förnybara alternativen kommer att vara så mycket mer intressanta för investeringar och har en mycket bättre potential att generera en god avkastning på satsat kapital. Detta är bl.a. en fråga som drivs inom Centerpartiets Cleantechnätverk.

Framtiden ligger inte heller i en hårt centraliserad energiproduktion som kontrolleras av ett fåtal mycket kapitalstarka aktörer – vilket är fallet med dagens energiproduktion. Vi börjar istället se andra möjligheter med mindre energiproducenter och även enskilda som är beredda att investera i förnybar energi.

Redan idag finns många markägare som investerar i egna vindkraftverk och villaägare som anlägger solcellspaneler för att tillgodose sitt eget energibehov. Denna våg bort från centraliserad energiförsörjning till en mer småskalig energiproduktion är även en viktig demokratifråga då den innebär en maktförflyttning från central nivå ned till individnivå. En energipolitik som bejakar den enskilde individens egen drivkraft, vilja och förmåga och flyttar makten från central nivå till enskilda människor är också en ideologiskt tydlig energipolitik som stärker demokratin.

När vi kan köpa våra solcellspaneler på IKEA och majoriteten av våra fastigheter och industrier är självförsörjande på energi så kommer vi att skratta åt den totala låsning kring storskalig energiproduktion som präglar dagens energidebatt. Släpp marknaden fri och låt alla olika energilösningar konkurrera på jämlika villkor där de lösningar som har en negativ miljöpåverkan även får ta den fulla miljökostnaden sin energiproduktion – med helt nya kostnadskalkyler och riskanalyser som följd (där de krav som nu riktas mot BP kan vara ett exempel i tiden). Jag tror då från mitt marknadsliberala perspektiv att investeringarna i sol, vatten och vind med råge kommer att överträffa investeringar kol, olja och kärnkraft.

I takt med att lönsamheten inom förnyelsebar energiproduktion ökar kommer andelen energi från kol, olja och kärnkraft med all sannolikhet att minska snabbare än vad som är möjligt att uppnå genom kortsiktig politisk agitation för eller emot en enskild energilösning.

Läs dagens DN där Centerpartiets Maud Olofsson har en replik på Wetterstrands och Erikssons tidigare inlägg.

Uppdatering: Johan, Per och Albin ställer också några relevanta frågor till MP samt rapportering i DN1, SvD samt DN2 och GP om att det är mycket varmluft i Miljöpartiets retorik…

C-Bloggat: Magnus Andersson, Johan Hedin, Annie Johansson, ETR, Per Lodenius, Albin Ring Boman, Helen Törnqvist, Gustav Andersson, Elias Giertz, Magnus Svensson, Anders Dahlberg, Solveig Zander, Fredrick Federley, Susanne Signahl, Christer Jonsson, Mattias Johansson, Christina Davidsson samt även Thomas Idenås, Per Altenberg, För en hållbar och solidarisk framtid, Alltid rött alltid rätt,  Högbergs tankar, Mitt i steget, Johan Westerholms blogg, Emilias tankerum, Lasses blogg, Grönt Stockholm, Martin Mobergs blogg, Peter Andersson – med rätt att tycka…., Röda Berget