Oscar Fredriksson (C)

Efter några dagars sängliggande på grund av ”årstidsbunden sjukdom” tar jag med stor glädje del av vad några av Centerpartiets ledande företrädare skriver i SvD om Datalagringsdirektivet. Vår Europaparlamentariker Lena Ek har hållit en tydlig linje i integritetsfrågorna och när hon dessutom får ett tydligt stöd av våra nationella talespersoner riksdagsledamöterna Johan Linander och Annie Johansson så känns det som om vi som parti nu äntligen börjar röra oss i rätt ideologisk riktning – vi är inte ute ur mörkret ännu men nog syns det en ljusning längre fram. Kalla mig naiv men någonstans tror jag ändå att det arbete som många av oss inom och utom partiet lagt ned på att driva en tydligt ideologisk linje i integritetsfrågorna börjar få ett visst gensvar – en del av detta beror säkert på möjligheten för oss hobbypolitiker att kommunicera via sociala medier. Att vara riksdagskandidat blev nu med ens lite roligare

Mer aktuella bloggar om Datalagringsdirektivet: Magnus Andersson, Lake, Per Ankersjö, Mikael Elmlund och Mark Klamberg (som båda väcker relevanta frågor), Magnus Persson, Raymond i Haninge,

Med tanke på Carl Bildts ställningstaganden kring behovet av ett fritt intenet och Lena Ek m.fl. som nu röstat ned SWIFT-avtalet i Europaparlamentet så kanske vi ser början till en vändning i integritetsfrågorna – vi får se vad som händer med bl.a. Datalagringsdirektivet när det kommer till riksdagen…

Hela justitieutskottet verkar dock vara enigt för - Ja till datalagring vilket kommenteras av bl.a. Falkvinge, Mikael Nilsson, Johan Linander, Christian Engström, Mark Klamberg, Anna Troberg, Grodorna Kokar, ProjO, m.fl som går särskilt hårt åt Grön Ungdoms Maria Ferm och Jakob Dalunde som försöker förklara – lycka till säger jag

Om en timme startar Centerpartiets kommundagar i Göteborg – och de deltagare som fastnat med SJ kan följa oss andra via Twitter på #kmndgr.

Samtliga svenska morgontidningar på mitt hotell (GP, SvD1, SvD2, SvD3, DN) skriver om behovet av politisk och ideologisk nytändning inom Centerpartiet – jag delar denna uppfattning.

Johannes Åmans inlägg om Datalagringsdirektivet lyfter då en viktig ideologisk frågeställning om skyddet av den enskildes integritet vs. att låta företag agera hemlig polis – detta är en fråga som passar att väcka i de två passen om integritetsfrågor som vi har innan lunch idag då bl.a. en ny debattbok presenteras.

Min inställning i frågan är känd – men ta gärna del av tidigare inlägg inom mina prioriterade frågor via etiketterna nedan

Igår hade Centerpartiet i Stockholms stad nomineringsstämma med en strålande ideologiskt tydlig Lena Ek som inledningstalare – läs kommentarer på Facebook och Twitter.

Efter avslutad stämma kan konstateras att Maud Olofsson valdes enhälligt till första plats på riksdagslistan och miljöminister Andreas Carlgren behöll andraplatsen trots att han utmanades av riksdagsledamoten Fredrick Federley (röstsiffrorna 54-66). Kampanjundret och tredjenamnet från EP-valet Abir Al-Sahlani tog plats fyra tätt följd av den lysande ideologen Elisabeth Thand Ringqvist, egenföretagaren Johan Hedin, solcellsexperten Maria Brogren och undertecknad. Onekligen en stark laguppställning – och jag har hopp om att Centerpartiet i Stockholms stad kommer att vara en av de ideologiskt starkaste plattformarna inför valet 2010.

Läs mer i DN, Makthavare (1) och(2),

Bloggar: Per Ankersjö, Fredrick Federley, John Hedin, Abir Al-Sahlani, Elisabeth Thand-Ringqvist, Helen Törnqvist, Stina Bengtsson,Christer Mellstrand, Gustav Andersson, Catrin Mattsson, Lukas Forslund.

Idag klockan 14.00 lämnar Regelrådet över sin årsrapport för 2009 till näringsminister Maud Olofsson. Samtidigt släpps rapporten i sin helhet via Regelrådets hemsida.

I rapporten konstateras att olika regelgivare i form av myndigheter och departement ofta underskattar det krångel som nya uppgiftskrav orsakar företagen och att man i många fall inte i tillräcklig utsträckning utrett hur olika förslag påverkar företagens vardag. Detta är ett problem såväl i Sverige som inom EU och därför efterlyser Regelrådet bl.a. bättre beslutsunderlag på EU-nivå som tydliggör hur nya förslag till regler påverkar företag.

Via de intervjuer med enskilda företagare och de uppskattningar av företagens administrativa kostnader som jag var med och tog fram när jag arbetade vid Nutek (numera Tillväxtverket) vet jag att det i första hand är de små och medelstora företagen som drabbas av ökande administrativt krångel.

Företagarförbundet räknar med att 96 % av sveriges 900 000 företag har 0-9 anställda och enligt SCB saknar drygt 700 000 av sveriges företag anställda över huvud taget. För dessa företag blir ökat administrativt krångel mycket kännbart när det gäller företagens lönsamhet eftersom en timme som behöver ägnas åt administrativt krångel är en timme mindre att dra in pengar till verksamheten.

Arbetet med regelförenkling är därför en mycket viktig politisk fråga och det gäller att nu öka takten ytterligare i regelförenklingsarbetet – och då både i Sverige och inom EU. Som Regelerådets ordförande Stig von Bahr skriver på Dagens Industris debattsida:

”Det är ännu för tidigt att uttala sig om ifall Regelrådets systematiska granskning – som ju är ett helt nytt inslag i den svenska regelgivningsprocessen – varit till fördel för näringslivet. Rutiner och attityder hos regelgivarna är inte något som ändras i en handvändning och regelgivarna har som alla andra ont om tid och resurser. Vår magkänsla är dock att de förslag som remitterades till oss i slutet av år 2009 håller högre kvalitet än de som remitterades i början på året. Utvecklingen går nog i rätt riktning.”

Även om vi nu verkar vara på rätt väg finns dock all anledning att öka tempot och ytterligare fördjupa det pågående arbetet med regelförenkling – det tjänar vi alla på. Frågan är dock inte alltid så enkel som den verkar för precis som Stig von Bahr antyder så står ofta interna strukturer och rutiner i vägen för ett effektivt regelförenklingsarbet såväl inom myndigheter och departement som på regional och kommunal nivå - för att inte tala om EU.

Här krävs därför att man våga tänka nytt och ifrågasätta behovet av vissa kontrollinsatser givet de kostnader som de orsakar företagen. Precis som i frågan om skyddet för den peronliga integriteten så krävs det ett tydligt politiskt och ideologiskt ställningstagande där man lämnar den övertro som finns på massövervakning och kontroll och istället bejakar en mer frihetlig syn på företagande. Företagare och medborgare är inte ett problem som måste kontrolleras - fri företagsamhet och fria individer är tvärtom själva grunden för en väl fungerande liberal demokrati. Detta kan ibland vara värt att hålla i minnet oberoende av vilka politiska eller ideologiska uppfattningar man har i övrigt.

Regeringen och näringsminister Maud Olofsson lämnade igår beskedet att Spyker köper SAAB – läs mer på regeringens hemsida.  Stockholmscenterns Per Ankersjö skriver i sin sammanfattning att:

 Dagens ägarbyte är framför allt en seger för de Saab-anställda och de små- och medelstora företag som är underleverantörer till Saab. Maud Olofsson har haft ett minst sagt tufft år men har hela tiden varit konsekvent och principfast: staten ska inte äga bilfabriker och den privata ägaren som får lånegarantier ska vara långsiktig.

För egen del är jag precis som i tidigare inlägg med rubriken Nya elbilar från Spyker/SAAB intresserad av vilken typ av bilar man tänker sig att tillverka – lånen från EIB syftar bl.a. till att stödja utvecklingen av miljöteknik och här finns givetvis en snabbt växande marknad. Konkurrensen på miljöbilssidan är allt hårdare så här gäller det att hitta ett vinnande koncept – när elhybrider blir en del av standardsortimentet hos alla stora biltillverkare så måste man ta ytterligare steg för att profilera sig på marknaden. Detta är ett tydligt exempel på att en effektiv miljöpolitik måste baseras på att dra nytta av de marknadsekonomiska drivkrafterna. Vi kan nå mycket längre i vårt miljöarbete genom att bejaka en hög ekonomisk tillväxt inom miljötekniksektorn än om vi försöker bromsa utvecklingen. Tillväxt är i sig inte ett hot mot vår miljö – tillväxt innbär endast att ekonomin växer. Om ekonomin växer som en följd av att vi producerar och utvecklar mer miljövänliga proukter och tekniker är detta givetvis positivt – både för miljön och för vår ekonomi.

Läs även bloggar från bl.a. Tobias Gillberg, Kent Persson, Magnus Anderson, Mina Moderata Karameller, Annie Johansson, Peace Love and Capitalism, Magnus blogg, Anders W Jonsson, Hanna Wagenius, Stefan Bergström och Stureplanscentern samt PerAnkersjö (nytt inlägg)

Stockholmscenterns ordförande Per Ankersjö har idag ett inlägg på sin blogg där han klargör att Stockholmscentern står fast vid att försvara integritetsfrågorna och att hålla en öppen dörr mot Piratpartiets sympatisörer på lokal nivå. Per skriver att ”Detta är ett skamlöst frieri. Jag såg att ni inte ställer upp i kommunvalet i Stockholm. Det är både bra och dåligt. Bra för att jag och flera med mig får chansen att visa att vi är värda er röst i kommunvalet. Dåligt för att Piratpartiet inte blir ett heltäckande parti.”
Mycket bra Per. Nu kavlar vi upp ärmarna för att med stöd av alla tillgängliga frihetliga och liberala krafter vrida politiken i en ny riktning och står upp för integritetsfrågorna och försvaret av våra grundläggande fri och rättigheter. Min inställning i frågan framgår av detta tydliga ställningstagande samt av mina tidigare blogginlägg på temat integritet.

Som riksdagskandidat för Centerpartiet i Stockholms stad har jag följande vallöften:

• Jag vill riva upp FRA-lagen och istället införa en lag som uttryckligen förbjuder avlyssning av enskilda individer så länge det inte finns en direkt brottsmisstanke. Beslut om avlyssning skall fattas av domstol i varje enskilt fall och alla former av massavlyssning skall vara otillåten. Samma skydd måste gälla oavsett om man skickar meddelanden per post eller via Internet och ingen skulle komma på tanken att tillåta en statlig myndighet att läsa och lagra kopior av de brev som vi skickar per post.

• Jag röstar nej till Datalagringsdirektivet som kommer att behandlas i riksdagen under kommande mandatperiod. Datalagringsdirektivet innebär krav på att enskilda telefoni- och internetoperatörer ska lagra stora mängder information och detta strider enligt min bedömning mot artikel 8 i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Införandet av Datalagringsdirektivet innebär dessutom stora kostnader för företagen. Kostnader som vi alla får vara med och betala genom dyrare avgifter.

_____________

Läs även kommentarer från Mikael Elmlund och (uppdatering) Carl Bildt som kommenterar min tidigare blogpost.

Uppdatering 100127: Rick Falkvinge kommenterar i SvD

Integritetsfrågorna verkar alltjämt levande – PP tappar initiativ lokalt samtidigt som Carl Bildt verkar positionera in Moderaterna som integritetsvänner genom artiklar i SvD och Washington Post som även publiceras på regeringens hemsida (finns det en tanke med detta…)….

Det skulle onekligen vara lite ironiskt om Moderaterna blir det parti som lyckas ta initiativet i integritetsfrågorna inom Alliansen men Bildts uttalanden kan väl knappast vara en slump? För alla oss integritetsvänner oberoende av politisk uppfattning är givetvis inte Thomas Bodström inte ett särskilt lockande alternativ. Moderaterna har därför  insett att det finns många viktiga röster att hämta genom att försöka ta initiativet i integritetsdebatten – även om man givetvis har svårt med den egna trovärdigheten så ligger man nog i varje fall bättre till än Socialdemokraterna som givetvis är huvudmotståndaren. Givetvis välkomanr jag en moderat positionsförflyttning – men det räcker knappast att tala integritetsfrågor så frågan är om vi nu kan våga hoppas på några tydliga politiska utfästelser innan valet? 

Får jag föreslå ett tydligt nej till införandet av Datalagringsdirektivet, öppenhet kring ACTA och besked om att man avser riva upp FRA- och IPRED-lagarna.

Intressant inlägg av Carl Bildt i dagens SvD som ger visst hopp för att det finns ledande Allianspolitiker som börjat ta till sig av debatten kring integritetsfrågorna.

Bildt skriver: ”Jag kommer därför att ge dessa frågor särskild prioritet i Utrikes- förvaltningens arbete under 2010. I vårt arbete kommer vi att söka samarbete med de länder, organisationer och företag, som i likhet med oss ser detta område som en av de stora framtidsutmaningarna för det internationella samfundet och som är beredda att göra en extra insats för att slå vakt om friheten på nätet.”

Mina ideologiska klargöranden inför min riksdagskandidatur beskriver jag i gårdagens inlägg enligt följande: ”Som jag ser det är FRA-frågan en symbol för en tydligt ickeliberal politik och endast en i raden av åtgärder som för oss allt längre bort från de grunläggande värderingarna om individuella fri- och rättigheter som jag sympatiserar med.”

Jag är därför  är glad över att Carl Bildt som ledande allianspolitiker verkar vara inne på samma linje – de gamla moderaterna verkar trots allt inte så tokiga när det gäller skyddet för våra grunläggande fri- och rättigheter. I varje fall inte när det gäller internationell politik – frågan är dock vad man kommer att driva för linje på hemmaplan nu när man lyckats kväsa övriga allianspartier som tidgare hade en tydlig linje i dessa frågor. Är tanken att göra integritetsfrågan till en moderat valvinnarfråga och haka av övriga borgerliga partier – samtidigt som man tar initiativet i debatten, drar ned byxorna på oppositionen och utmanar PP. En vågad strategi i sådana fall – men rent sakpolitiskt intressant om de nu är så att det ligger mer bakom Bildts uttalande.

Mikael Elmlund är dock alltjämt lite skeptisk till den nya moderata linjen och det är inte för utan att jag också undar hur Bildts ställningstagande skall tolkas i förhållande till regeringen agerande kring FRA – är de kanske så enkelt att det inte finns någon strategi bakom detta utan att det helt enkelt är så att det även finns ministrar som har fått nog av den pågående nedmonteringen av våra individuella fri- och rättigheter?

Läs även Per Ankersjö, Kent Persson, Mats Engström, Johan Westerholm, Svensson, Opassande

Jag är i likhet med näringsminister Maud Olofsson och den tidigare centerpartistiske industriministern Nils G Åsling  inte beredd att av nostalgiska skäl vara med och finansiera SAAB via skattsedeln – detta oavsett vad Miljöpartiet och Peter Eriksson tycker. Dessutom klingar Miljöpartiets nyvunna intresse för svensk bilindustri tämligen falskt vilket Jimmy Fredriksson konstaterar i dagens GT och Göran Skytte tidigare kommenterat i SvD.

Om staten överhuvudtaget skall satsa pengar i enskilda företag så finns det mycket mer intressanta projekt när det gäller att utveckla ny teknik bl.a. att utveckla solceller i plast eller det svenska företaget Electro Engine som kommer att bygga högpresterande elbilar redan nästa år för att möta den snabba tillväxten på gas- och elbilsmarknaden. Detta visar att ekonomisk tillväxt och teknikutveckling är en viktigt och naturlig del av en offensiv miljöpolitik – ifall nu någon tvivlar på detta. Energimyndigheten släppte även för en tid sedan rapporten ”Investera i cleantech 2009”. Pressmeddelandet finns här och nedan bifogas en sammanfattning av innehållet:

”Investera i Cleantech 2009 är fjärde upplagan av denna årligen utkommande marknadsöversikt vars huvudmålgrupp är investerare inom cleantechområdet. Marknadsöversikten har som syfte att öka kunskapen om sektorn och ge en uppfattning om dess potential.

I marknadsöversikten återfinns bland annat statistik om investeringsområdet, trender och nyheter samt branschbeskrivningar som analyserar områden med hög tillväxtpotential inom energisektorn.

Det finns också exempel på aktiva bolag och investerare samt andra organisationer inom området.

I publikationen finns en beskrivning av hur Energimyndigheten jobbar för att främja utveckling och kommersialisering av nya tekniker och i årets upplaga beskrivs också styrmedel med stor påverkan på området.”

Detta är några tydliga exempel på att tillväxt och miljöansvar är två parallella spår och här finns en viktig politisk uppgift när det gäller att bidra till ett bra företagsklimat och en god infrastruktur som möjliggör för enskilda konsumenter att göra bra miljöval. Jag har tidigare skrivit om detta på Kungsholmscenterns blogg:

En fungerande infrastruktur för elfordon är nödvändigt för att skapa marknadsförutsättningar och främja en god ekonomisk tillväxt inom ett från miljösynpunkt prioriterat område. Genom ett tydligt regelverk och en långsiktig strategi när det gäller satsningar på infrastruktur kan vi som politiker underlätta för enskilda personer att göra goda miljöval – vilket i detta konkreta fall kan vara att välja en bil med elhybridmotor istället för en bil med vanlig förbränningsmotor. Det är endast genom att på detta sätt dra nytta marknadsekonomins drivkrafter och underlätta för enskilda personer att göra goda miljöval som vi kan åstadkomma den typ av konsumtionsförändringar som är nödvändiga för att i tid lösa dagens och framtidens miljöproblem.

Förändrade konsumtionsmönster och en ökad efterfrågan av miljövänligare alternativ när det gäller varor och tjänster är en långt mer effektiv miljöpolitik än att försöka reglera och straffa fram miljöansvar. Givetvis behövs statliga regleringar på miljöområdet men den stora förändringspotentialen ligger i att skapa en bättre miljömedvetenhet hos vanliga konsumenter som genom sina aktiva val skapar en tydlig efterfrågan och driver på en utveckling mot ökat miljötänkande och ökad miljöhänsyn. Ekonomisk tillväxt är inte ett miljöhot – ekonomisk tillväxt innebär att ekonomin växer. Om  ekonomin växer på grund av att det skapas fler företag och arbetstillfällen inom miljötekniksektorn och hos företag som aktivt arbetar med miljöfrågor är detta givetvis positivt – såväl ur ett tillväxtperspektiv som ur ett miljöperspektiv.

Fler C-bloggar på samma tema är: Magnus Andersson, Per Ankersjö, Johan Hedin