Oscar Fredriksson (C)

Gröna Bilister har idag presenterat denna rapport där man granskat de olika partiernas politik. Slutsatsen är att C och MP delar förstaplatsen med 8 av 10 möjliga poäng. Man kan även av rapporten utläsa att Centerpartiet hade kunnat få ett ännu bättre resultat eftersom Gröna Bilister bl.a. skriver följande i sin rapport: 

Vår bedömning är att Centerpartiet många gånger under mandatperioden velat mer än vad man faktiskt fick igenom. Det gäller t.ex. en skärpt och enhetlig miljöbilsdefinition, vilket miljöminister Carlgren öppet drivit mot finansdepartementets och moderaternas vilja.

Avseende framtida politik uppmärksammas bl.a. Centerpartiets följande förslag:

- År 2030 ska Sverige ha en fossiloberoende fordonsflotta – Alla vägfordon ska kunna drivas på annat än fossil energi.

- Supermiljöbilspremie – En grön bilpremie på 30 000-50 000 kronor bör införas till konsumenter som löper en bil som släpper ut mindre än 50 gram per kilometer. Premien ska vara teknikneutral under utsläppskravet på 50 gram, men stimulera till inköp av bil som drivs av den allra senaste tekniken, i dagsläget el- och laddhybrider.

- Sänkt förmånsbeskattning för miljöbilar – Ytterligare nedsättningar i förmånsvärdet bör göras för elbilar och laddhybrider.

______________

Läs även på Kungsholmscenterns blogg om miljöbilssatsningar som ett led i ett aktivt stadsmiljöarbete på lokal nivå.

Solveig Ternström är riksdagsledamot för Centerpartiet i Stockholms stad men väljer ändå att gå emot det egna distriktets demokratiskt fattade beslut att ställa sig bakom regeringens energiuppgörelse. Solveig har givetvis sin frihet att rösta efter egen övertygelse även om hon går emot de egna medlemmarnas uppfattning men jag beklagar hennes ställningstagande. Detta agerande har även resulterat i att Maria Wetterstrand erbjuder Solveig att byta till Miljöpartiet. Ta detta erbjudande Solveig

 Jag är personligen ingen kärnkraftsanhängare utan anser att kärnkraften i likhet med olja och kol utgör exempel på dyra, riskfyllda och föråldrade synsätt och tekniker när det gäller energiproduktion. I denna del kan jag delvis förstå Solveigs agerande. Däremot ser jag även vinsterna med den energiuppgörelse som regeringen enats om – inte minst när det gäller satsningarna på förnybar energi.

 Gårdagens beslut innebär inte att vi kommer att få fler kärnkraftverk än idag utan endast att dagens kärnkraftverk kan ersättas med nya. Som jag skrev i gårdagens inlägg Kärnkraften klarar inte konkurrensen är detta en rimlig hållning och att det bör vara upp till ägaren att göra en marknadsmässig bedömning om man vill ersätta ett gammalt kärnkraftverk med ett nytt eller satsa pengarna på annan typ av energiproduktion.

 Som jag ser det är inte kärnkraftens vara eller icke vara den stora knäckfrågan i den energiuppgörelse som igår röstades igenom i riksdagen. Den stora frågan är istället att vi nu påbörjar ett systemskifte mot en energiproduktion som huvudsakligen baseras på förnyelsebar energi. Detta systemskifte kommer om det kombineras med ökade satsningar på kommersialisering av olika lösningar för småskalig energiproduktion att ge goda affärs- och tillväxtmöjligheter för svenska företag.

 Att gå från dagens centraliserade energiproduktion till ett system med större inslag av lokal produktion och självförsörjning är även en ideologiskt viktigt utveckling där vi bejakar individens frihet och oberoende. En utveckling där den eskilde konsumenten och företagaren kan öka sin frihet och sitt oberoende gentemot staten och de stora energibolagen – detta är i min värld en klassisk Centerpolitik.

 Genom en mer decentraliserad och förnyelsebar energiproduktion skapar vi även en starkare infrastruktur där många små enheter kan säkra upp energiförsörjningen i akuta lägen – dett är inte minst intressant ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Genom en mer decentraliserad energiförsörjning baserad på förnyelsebar energi blir hela samhället mindre sårbart och även om detta inte kommer att ske över en natt så är det ett politiskt och ideologiskt viktigt vägval. Därför är jag idag stolt över Centerpartiet och regeringen valt denna väg.

 Kommentarer: Expressens ledare, SvD,  DI, GP, Aftonbladet, Lidköpingsnytt, Realtid, DN, Hela Gotland, Andreas Carlgren, Solveig Ternström, Greenpeace, Linander tycker!, Magnus blogg, piabernthling, Centerpartister om kärnkraft, Per Ankersjö, Johan Hedin, Annie Johansson, Albin Ring Boman, Franziska Gustafsson, Mikael Andersson, Anders Dahlberg1, Anders Dahlberg2,

Uppdateringar från Expressen ang. valet mellan C och MP: Maud är bäst för miljön och Hon är miljöpolitiken okrönta drottning

För mig som liberal miljömedveten politiker är det självklart att ekonomisk tillväxt och teknikutveckling är en viktigt och naturlig del av en offensiv miljöpolitik – ifall nu någon tvivlar på detta. Mot bakgrund av Maria Wetterstrands och Peter Erikssons debattinlägg om energipolitik finns därför återigen anledning att granska vad MP egentligen har för ideologisk agenda – inte minst inom miljöpolitiken.

Min och Centerpartiets inställning är att det behövs en marknad med tydliga spelregler som gynnar en miljömässigt hållbar tillväxt. Att använda marknadsekonomiska styrmedel är avsevärt mycket mer effektivt än straff, förbud och tvång vilket är de teman som genomsyrar Miljöpartiets hållning i miljöfrågor.

Miljöpartiets tillväxtfientliga hållning är inte bara kontraproduktiv utan dessutom farlig då den riskerar försena och hindra den miljöteknikutveckling som är helt nödvändig för att möta dagens, och även morgondagens, globala miljöproblem.

Sverige har idag EU:s högsta andel förnybar energi och riksdagen har beslutat om att andelen förnybar energi år 2020 ska vara minst 50 procent av den totala energianvändningen. Samtidgt visar siffror från Energimyndigheten att vi under 2009 har haft en rekordartad tillväxt vad gäller nya vindkraftverk.

Centerpartiet och miljöministern Andreas Carlgren har även tydligt drivit frågan att förenkla regelverket och tillståndsprövningen. 

Vid konferensen World Bioenergy 2010  tidigare i år konstaterades även att det är fullt möjligt att nå målet om 100% förnybar energi. En förutsättning är då givetvis att man kombinerar olika förnyelsebara energikällor.

Varken kärnkraft, kol eller olja är några framtida energialternativ eftersom de förnybara alternativen kommer att vara så mycket mer intressanta för investeringar och har en mycket bättre potential att generera en god avkastning på satsat kapital. Detta är bl.a. en fråga som drivs inom Centerpartiets Cleantechnätverk.

Framtiden ligger inte heller i en hårt centraliserad energiproduktion som kontrolleras av ett fåtal mycket kapitalstarka aktörer – vilket är fallet med dagens energiproduktion. Vi börjar istället se andra möjligheter med mindre energiproducenter och även enskilda som är beredda att investera i förnybar energi.

Redan idag finns många markägare som investerar i egna vindkraftverk och villaägare som anlägger solcellspaneler för att tillgodose sitt eget energibehov. Denna våg bort från centraliserad energiförsörjning till en mer småskalig energiproduktion är även en viktig demokratifråga då den innebär en maktförflyttning från central nivå ned till individnivå. En energipolitik som bejakar den enskilde individens egen drivkraft, vilja och förmåga och flyttar makten från central nivå till enskilda människor är också en ideologiskt tydlig energipolitik som stärker demokratin.

När vi kan köpa våra solcellspaneler på IKEA och majoriteten av våra fastigheter och industrier är självförsörjande på energi så kommer vi att skratta åt den totala låsning kring storskalig energiproduktion som präglar dagens energidebatt. Släpp marknaden fri och låt alla olika energilösningar konkurrera på jämlika villkor där de lösningar som har en negativ miljöpåverkan även får ta den fulla miljökostnaden sin energiproduktion – med helt nya kostnadskalkyler och riskanalyser som följd (där de krav som nu riktas mot BP kan vara ett exempel i tiden). Jag tror då från mitt marknadsliberala perspektiv att investeringarna i sol, vatten och vind med råge kommer att överträffa investeringar kol, olja och kärnkraft.

I takt med att lönsamheten inom förnyelsebar energiproduktion ökar kommer andelen energi från kol, olja och kärnkraft med all sannolikhet att minska snabbare än vad som är möjligt att uppnå genom kortsiktig politisk agitation för eller emot en enskild energilösning.

Läs dagens DN där Centerpartiets Maud Olofsson har en replik på Wetterstrands och Erikssons tidigare inlägg.

Uppdatering: Johan, Per och Albin ställer också några relevanta frågor till MP samt rapportering i DN1, SvD samt DN2 och GP om att det är mycket varmluft i Miljöpartiets retorik…

C-Bloggat: Magnus Andersson, Johan Hedin, Annie Johansson, ETR, Per Lodenius, Albin Ring Boman, Helen Törnqvist, Gustav Andersson, Elias Giertz, Magnus Svensson, Anders Dahlberg, Solveig Zander, Fredrick Federley, Susanne Signahl, Christer Jonsson, Mattias Johansson, Christina Davidsson samt även Thomas Idenås, Per Altenberg, För en hållbar och solidarisk framtid, Alltid rött alltid rätt,  Högbergs tankar, Mitt i steget, Johan Westerholms blogg, Emilias tankerum, Lasses blogg, Grönt Stockholm, Martin Mobergs blogg, Peter Andersson – med rätt att tycka…., Röda Berget

Personligen gillar jag biogas som drivmedel men ser även den enorma potential som finns när det gäller att få igång en storskalig elbilsproduktion. Bilar kommer alltid att finnas och behövas eftersom det är praktiskt omöjligt att skapa en  kollektivtrafik som fullt ut kan ersätta bilen som transportmedel.

Här är det därför intressant att vända på frågan och – givet att vi inom överskådlig framtid kommer att vara beroende av bilen som transportmedel - finna en väg för att minska biltrafikens miljöbelastning. Att på olika sätt stimulera en övergång från bensin och disel till biogas och el innebär att biltrafikens miljöpåverkan kommer att minska avsevärt. 

Den rapport och det förslag om en ny miljöbilspremie som Centerpartiet idag presenterar på DN-debatt lyfter även frågan om behovet av teknikneutralitet – vilket är mycket bra. Målet är givetvis att minska utsläppen och inte att stimulera en särskild typ av motorer eller drivmedel - här finns all anledning att ge en särskild eloge för denna klarsyn som håller dörren öppen för nya lösningar. Även om jag tror och hoppas att vi nu när detta förslag realiseras står inför elbilens slutliga genombrott på bilmarknaden.

Läs även Per Ankersjö, Helen Törnqvist och Annie Johansson

PS/ Har tidigare skrivit och lyft frågan på Kungsholmscenterns blogg och i stadsdelsnämnden/DS

Sverige och Norge kommer att inleda en gemensam satsning på infrastruktur för elbilar – läs mer på regeringens hemsida

Mycket bra initiativ av Åsa Torstensson som säger i pressmeddelandet:

- Jag vill se fler elbilar på våra vägar och det här är ett sätt att från svensk och norsk sida titta närmare på hur vi kan förenkla användandet av elbilar.

Jag har även tidigare drivit frågan på lokal nivå i Stockholm och skrev då bland annat:

- En fungerande infrastruktur för elfordon är nödvändigt för att skapa marknadsförutsättningar och främja en god ekonomisk tillväxt inom ett från miljösynpunkt prioriterat område. Genom ett tydligt regelverk och en långsiktig strategi när det gäller satsningar på infrastruktur kan vi som politiker underlätta för enskilda personer att göra goda miljöval.

Detta och fler initativ därtill är viktigt för att visa hur Centerpartiet genom praktisk handling står upp och försvarar rollen som Alliansens gröna röst.

Om en timme startar Centerpartiets kommundagar i Göteborg – och de deltagare som fastnat med SJ kan följa oss andra via Twitter på #kmndgr.

Samtliga svenska morgontidningar på mitt hotell (GP, SvD1, SvD2, SvD3, DN) skriver om behovet av politisk och ideologisk nytändning inom Centerpartiet – jag delar denna uppfattning.

Johannes Åmans inlägg om Datalagringsdirektivet lyfter då en viktig ideologisk frågeställning om skyddet av den enskildes integritet vs. att låta företag agera hemlig polis – detta är en fråga som passar att väcka i de två passen om integritetsfrågor som vi har innan lunch idag då bl.a. en ny debattbok presenteras.

Min inställning i frågan är känd – men ta gärna del av tidigare inlägg inom mina prioriterade frågor via etiketterna nedan

Regeringen och näringsminister Maud Olofsson lämnade igår beskedet att Spyker köper SAAB – läs mer på regeringens hemsida.  Stockholmscenterns Per Ankersjö skriver i sin sammanfattning att:

 Dagens ägarbyte är framför allt en seger för de Saab-anställda och de små- och medelstora företag som är underleverantörer till Saab. Maud Olofsson har haft ett minst sagt tufft år men har hela tiden varit konsekvent och principfast: staten ska inte äga bilfabriker och den privata ägaren som får lånegarantier ska vara långsiktig.

För egen del är jag precis som i tidigare inlägg med rubriken Nya elbilar från Spyker/SAAB intresserad av vilken typ av bilar man tänker sig att tillverka – lånen från EIB syftar bl.a. till att stödja utvecklingen av miljöteknik och här finns givetvis en snabbt växande marknad. Konkurrensen på miljöbilssidan är allt hårdare så här gäller det att hitta ett vinnande koncept – när elhybrider blir en del av standardsortimentet hos alla stora biltillverkare så måste man ta ytterligare steg för att profilera sig på marknaden. Detta är ett tydligt exempel på att en effektiv miljöpolitik måste baseras på att dra nytta av de marknadsekonomiska drivkrafterna. Vi kan nå mycket längre i vårt miljöarbete genom att bejaka en hög ekonomisk tillväxt inom miljötekniksektorn än om vi försöker bromsa utvecklingen. Tillväxt är i sig inte ett hot mot vår miljö – tillväxt innbär endast att ekonomin växer. Om ekonomin växer som en följd av att vi producerar och utvecklar mer miljövänliga proukter och tekniker är detta givetvis positivt – både för miljön och för vår ekonomi.

Läs även bloggar från bl.a. Tobias Gillberg, Kent Persson, Magnus Anderson, Mina Moderata Karameller, Annie Johansson, Peace Love and Capitalism, Magnus blogg, Anders W Jonsson, Hanna Wagenius, Stefan Bergström och Stureplanscentern samt PerAnkersjö (nytt inlägg)

Som kommentar till mitt tidigare inlägg på samma tema så kan nu konstateras att GM efter moget övervägande verkar ha sålt SAAB – bra så om det innebär att det finns en plan för hur man skall dra nytta av SAAB:s varumärke och personalens kompetens för att utveckla nya SAAB/Spyker-bilar. Bra att Regeringen och Maud Olofsson tidigt gjorde klart att svenska staten inte skall äga och driva bilföretag. Detta lockade ut andra intressenter på banan och jag önskar Spyker lycka till med sitt nyförvärv – och förutsätter att det finns en god säkerhet för de pengar som lånas ut via EIB…

En tanke i tiden är annars Renaults reklamkampanj för elbilar som dock inte är helt klockeren i sitt budskap… Däremot visar Renaultreklamen att allt fler biltillverkare nu går in för elbilsproduktion – vi får se om det nya Spyker/SAAB slår in på samma linje.

Läs mer hos Johan, Magnus och Per som skriver att ”SVT Rapport erfar att affären mellan GM och Spyker om SAAB nu definitivt är i hamnoch att regeringen har extra sammanträde i eftermiddag klockan 14.30″.

Uppdatering: Ingen affär ännu enligt Maud i SvD

Som jag ser det är FRA-frågan en symbol för en tydligt ickeliberal politik och endast en i raden av åtgärder som för oss allt längre bort från de grunläggande värderingarna om individuella fri- och rättigheter som jag sympatiserar med.

Detta är också den linje jag driver från min åttonde plats på Centerpartiets riksdagslista för Stockhoplms stad (placeringen bestäms slutligt vid nomineringsstämman den 30 januari). Förhoppningsvis kommer min kandidatur att fylla ett behov för de personer som vill föra tillbaka politiken till de tydligt ideologiska ställningstaganden som vi gick till val på 2006. Jag står för vad jag sade i valrörelsen 2006 och så länge jag är aktiv politiskt är det min ambition att driva partiet i denna riktning.

Jag ser även ett behov av ökad ideologisk tydlighet kring Miljö-, Företagar- och Integrationsfrågor och därför utgör även dessa frågor en viktig del av min riksdagskandidatur. 

Det går även bra att stödja mig på hemmaplan eftersom jag dessutom är föreslagen till en åttondeplats på kommunlistan. Mer om mitt uppdrag som Centerpartiets representant i Kungsholmens stadsdelsnämnd kan du läsa på Kungsholmscenterns blogg.

Jag är i likhet med näringsminister Maud Olofsson och den tidigare centerpartistiske industriministern Nils G Åsling  inte beredd att av nostalgiska skäl vara med och finansiera SAAB via skattsedeln – detta oavsett vad Miljöpartiet och Peter Eriksson tycker. Dessutom klingar Miljöpartiets nyvunna intresse för svensk bilindustri tämligen falskt vilket Jimmy Fredriksson konstaterar i dagens GT och Göran Skytte tidigare kommenterat i SvD.

Om staten överhuvudtaget skall satsa pengar i enskilda företag så finns det mycket mer intressanta projekt när det gäller att utveckla ny teknik bl.a. att utveckla solceller i plast eller det svenska företaget Electro Engine som kommer att bygga högpresterande elbilar redan nästa år för att möta den snabba tillväxten på gas- och elbilsmarknaden. Detta visar att ekonomisk tillväxt och teknikutveckling är en viktigt och naturlig del av en offensiv miljöpolitik – ifall nu någon tvivlar på detta. Energimyndigheten släppte även för en tid sedan rapporten ”Investera i cleantech 2009”. Pressmeddelandet finns här och nedan bifogas en sammanfattning av innehållet:

”Investera i Cleantech 2009 är fjärde upplagan av denna årligen utkommande marknadsöversikt vars huvudmålgrupp är investerare inom cleantechområdet. Marknadsöversikten har som syfte att öka kunskapen om sektorn och ge en uppfattning om dess potential.

I marknadsöversikten återfinns bland annat statistik om investeringsområdet, trender och nyheter samt branschbeskrivningar som analyserar områden med hög tillväxtpotential inom energisektorn.

Det finns också exempel på aktiva bolag och investerare samt andra organisationer inom området.

I publikationen finns en beskrivning av hur Energimyndigheten jobbar för att främja utveckling och kommersialisering av nya tekniker och i årets upplaga beskrivs också styrmedel med stor påverkan på området.”

Detta är några tydliga exempel på att tillväxt och miljöansvar är två parallella spår och här finns en viktig politisk uppgift när det gäller att bidra till ett bra företagsklimat och en god infrastruktur som möjliggör för enskilda konsumenter att göra bra miljöval. Jag har tidigare skrivit om detta på Kungsholmscenterns blogg:

En fungerande infrastruktur för elfordon är nödvändigt för att skapa marknadsförutsättningar och främja en god ekonomisk tillväxt inom ett från miljösynpunkt prioriterat område. Genom ett tydligt regelverk och en långsiktig strategi när det gäller satsningar på infrastruktur kan vi som politiker underlätta för enskilda personer att göra goda miljöval – vilket i detta konkreta fall kan vara att välja en bil med elhybridmotor istället för en bil med vanlig förbränningsmotor. Det är endast genom att på detta sätt dra nytta marknadsekonomins drivkrafter och underlätta för enskilda personer att göra goda miljöval som vi kan åstadkomma den typ av konsumtionsförändringar som är nödvändiga för att i tid lösa dagens och framtidens miljöproblem.

Förändrade konsumtionsmönster och en ökad efterfrågan av miljövänligare alternativ när det gäller varor och tjänster är en långt mer effektiv miljöpolitik än att försöka reglera och straffa fram miljöansvar. Givetvis behövs statliga regleringar på miljöområdet men den stora förändringspotentialen ligger i att skapa en bättre miljömedvetenhet hos vanliga konsumenter som genom sina aktiva val skapar en tydlig efterfrågan och driver på en utveckling mot ökat miljötänkande och ökad miljöhänsyn. Ekonomisk tillväxt är inte ett miljöhot – ekonomisk tillväxt innebär att ekonomin växer. Om  ekonomin växer på grund av att det skapas fler företag och arbetstillfällen inom miljötekniksektorn och hos företag som aktivt arbetar med miljöfrågor är detta givetvis positivt – såväl ur ett tillväxtperspektiv som ur ett miljöperspektiv.

Fler C-bloggar på samma tema är: Magnus Andersson, Per Ankersjö, Johan Hedin