Regelrådet har konstaterat att myndigheter och departement ofta underskattar det krångel som nya uppgiftskrav orsakar företagen och att man i många fall inte i tillräcklig utsträckning utrett hur olika förslag påverkar företagens vardag. Via de intervjuer med enskilda företagare och de uppskattningar av företagens administrativa kostnader som jag var med och tog fram när jag arbetade vid Nutek (numera Tillväxtverket) vet jag att det i första hand är de små och medelstora företagen som drabbas av ökande administrativt krångel.
Företagarförbundet räknar med att 96 % av sveriges 900 000 företag har 0-9 anställda och enligt SCB saknar drygt 700 000 av sveriges företag anställda över huvud taget. För dessa företag blir ökat administrativt krångel mycket kännbart när det gäller företagens lönsamhet eftersom en timme som behöver ägnas åt administrativt krångel är en timme mindre att dra in pengar till verksamheten.
Vi måste våga tänka nytt och ifrågasätta behovet av vissa kontrollinsatser givet de kostnader som de orsakar företagen. Precis som i frågan om skyddet för den personliga integriteten så krävs det ett tydligt politiskt och ideologiskt ställningstagande där man lämnar den övertro som finns på massövervakning och kontroll och istället bejakar en mer frihetlig syn på företagande. Företagare och medborgare är inte ett problem som måste kontrolleras - fri företagsamhet och fria individer är tvärtom själva grunden för en väl fungerande liberal demokrati och en viktig drivkraft för ekonomisk tillväxt. Detta kan ibland vara värt att hålla i minnet oberoende av vilka politiska eller ideologiska uppfattningar man har i övrigt.
Idag klockan 14.00 lämnar Regelrådet över sin årsrapport för 2009 till näringsminister Maud Olofsson. Samtidigt släpps rapporten i sin helhet via Regelrådets hemsida.
I rapporten konstateras att olika regelgivare i form av myndigheter och departement ofta underskattar det krångel som nya uppgiftskrav orsakar företagen och att man i många fall inte i tillräcklig utsträckning utrett hur olika förslag påverkar företagens vardag. Detta är ett problem såväl i Sverige som inom EU och därför efterlyser Regelrådet bl.a. bättre beslutsunderlag på EU-nivå som tydliggör hur nya förslag till regler påverkar företag.
Via de intervjuer med enskilda företagare och de uppskattningar av företagens administrativa kostnader som jag var med och tog fram när jag arbetade vid Nutek (numera Tillväxtverket) vet jag att det i första hand är de små och medelstora företagen som drabbas av ökande administrativt krångel.
Företagarförbundet räknar med att 96 % av sveriges 900 000 företag har 0-9 anställda och enligt SCB saknar drygt 700 000 av sveriges företag anställda över huvud taget. För dessa företag blir ökat administrativt krångel mycket kännbart när det gäller företagens lönsamhet eftersom en timme som behöver ägnas åt administrativt krångel är en timme mindre att dra in pengar till verksamheten.
Arbetet med regelförenkling är därför en mycket viktig politisk fråga och det gäller att nu öka takten ytterligare i regelförenklingsarbetet – och då både i Sverige och inom EU. Som Regelerådets ordförande Stig von Bahr skriver på Dagens Industris debattsida:
”Det är ännu för tidigt att uttala sig om ifall Regelrådets systematiska granskning – som ju är ett helt nytt inslag i den svenska regelgivningsprocessen – varit till fördel för näringslivet. Rutiner och attityder hos regelgivarna är inte något som ändras i en handvändning och regelgivarna har som alla andra ont om tid och resurser. Vår magkänsla är dock att de förslag som remitterades till oss i slutet av år 2009 håller högre kvalitet än de som remitterades i början på året. Utvecklingen går nog i rätt riktning.”
Även om vi nu verkar vara på rätt väg finns dock all anledning att öka tempot och ytterligare fördjupa det pågående arbetet med regelförenkling – det tjänar vi alla på. Frågan är dock inte alltid så enkel som den verkar för precis som Stig von Bahr antyder så står ofta interna strukturer och rutiner i vägen för ett effektivt regelförenklingsarbet såväl inom myndigheter och departement som på regional och kommunal nivå - för att inte tala om EU.
Här krävs därför att man våga tänka nytt och ifrågasätta behovet av vissa kontrollinsatser givet de kostnader som de orsakar företagen. Precis som i frågan om skyddet för den peronliga integriteten så krävs det ett tydligt politiskt och ideologiskt ställningstagande där man lämnar den övertro som finns på massövervakning och kontroll och istället bejakar en mer frihetlig syn på företagande. Företagare och medborgare är inte ett problem som måste kontrolleras - fri företagsamhet och fria individer är tvärtom själva grunden för en väl fungerande liberal demokrati. Detta kan ibland vara värt att hålla i minnet oberoende av vilka politiska eller ideologiska uppfattningar man har i övrigt.
Har idag träffat en delegation från Bhutan som under förra veckans internationella regelförenklingskonferens här i Stockholm bad att få veta mer om Regelrådet och arbetet med regelförenkling – både roligt och intressant med nya kontakter från mer avlägsna länder som har en helt annan situation att förhålla sig till.
På konferensen betonades betydelsen av Regelförenkling för att öka företagens möjligheter att ägna mer tid åt sin verksamhet och mindre tid åt statlig byråkrati. Ett flertal talare menade även att minskad statlig byråkrati är ett sätt att motverka effekterna av den rådande lågkonjunkturen samt att ett bättre och tydligare regelverk även är vad som krävs för att möta de utmaningar som finns på miljöområdet.
För svensk rapportering från själva konferensen se bl.a. Näringsdepartementet, E24, Svensk Näringsliv och Webfinanser
PS/Alla regler är dock givetvis inte av ondo utan det behövs även regelverk som ger tydliga spelregler för vad man som företagare får och inte får göra – som att lägga beslag på andras varumärken (Aftonbladet, Copy me happy, Opassande). Här är det då viktigt med myndigheter som ansvarar för en effektiv tillsyn och ser till att regelverket efterlevs… /DS
Tidigare i år deltog jag för Regelrådets räkning vid en gemensam skandinavisk konferens om E-förvaltning. Platsen för konferensen var Brönnöysund, utanför Trondheim, som är den plats där Norge upprättat ett gemensamt register kallat Brönnöysundsregistret för att samla alla företagsdata på ett och samma ställe.
Detta register har medfört att kraven på företagen att lämna uppgifter till olika myndigheter avsevärt minskat företagens kostnader för administration. Det svenska Bolagsverket fanns på plats och redogjorde för sitt uppdrag att ta fram ett förslag på ett liknande register i Sverige. Vid konferensen diskuterades även fler frågor kring e-legitimationer och behovet av samordning mellan länder såväl som samordning på nationell-, regional- och lokal nivå för att kunna förenkla företagens vardag och effektivisera uppgiftshanteringen inom den offentliga förvaltningen.
Bolagsverkets förslag till hur man kan skapa en svensk motvarighet till Brönnöysundsregistret bereds just nu inom näringsdepartementet och jag bevakar frågan.
Mot bakgrund av att Företagarna och Svenskt Näringsliv nu luftar sin kritik mot att arbetet med regelförenkling går för sakta i en debattartikel kan jag jag måhända något blidka kritiken med att släppa nyheten att Regelrådet nu har börjat Twittra som ett en del av sin kommunikationsstrategi (vilken undertecknad ansvarar för…).
Oscar Fredriksson